På onsdagen presenterade finansminister Mikael Damberg kommittédirektiv för en utredning om skattereglerna för fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna. Utredningen ska sitta till november 2023, men det är oklart exakt vad den ska söka uppnå.

Att entreprenörsskatten, 3:12-reglerna, skulle utredas med inriktning på en förenkling av regelverket, var en del av Januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Ganska snabbt framgick att Socialdemokraterna, i synnerhet Magdalena Andersson som finansminister, hade en uppenbart annan inställning till en sådan utredning än vad Liberalerna och Centerpartiet hade. Andersson sade uttalat att hon helst skulle vilja genomföra de förslag Socialdemokraterna lade fram i en lagrådsremiss 2017 – vilket stoppades efter starka protester och hot om misstroendevotum i riksdagen. Centerpartiet och Liberalerna vill å andra sidan göra regelverket enklare och mer attraktivt för att gynna ägarlett företagande.

LÄS ÄVEN:Patrick Krassén - 3:12-reglerna - var ligger landet?

− De nu framlagda direktiven är påtagligt mildare i tonen. Tankarna bakom den stora reformen av 3:12-reglerna 2006, att stimulera entreprenörskap och tillväxt, är framträdande i dessa direktiv – och Mikael Damberg tydliggjorde i media att syftet inte är att ”dra in mer pengar till statskassan”, säger Patrick Krassén, skattepolitisk expert på Företagarna.Patrick rund.png

Utredningsdirektiven tar fasta på att reglerna upplevs som krångliga, vilket även bland annat Lagrådet har påpekat tidigare. Huvudsyftet med reglerna, att skattemässigt avgränsa hur ägare som arbetar i sina företag tar ut överskott ur bolaget, kvarstår dock – och oron för ”inkomstomvandling” finns kvar som ett närvarande tema.

LÄS ÄVEN: Patrick Krassén - ska man vara rädd för inkomstomvandling?

− Utredaren har getts ett relativt brett mandat. Samtidigt begränsas utredningen genom att inte tillåtas lägga förslag som minskar skatteintäkterna. Om man beaktar Dambergs uttalande om att det inte heller ska handla om skattehöjningar netto, så tycks inriktningen vara att balansera om regelverket på ett intäktsneutralt sätt, säger Patrick Krassén.

Enligt SCB finns cirka 475 000 delägare i fåmansföretag, som berörs av regelverket. 2019 hade dessa företag och deras dotterbolag 1,5 miljoner anställda, vilket är nästan en fördubbling sedan 2001. Under samma tidsperiod har antalet anställda i andra aktiebolag sjunkit något.

−  Det är tydligt att de ägarledda företagen står för en betydande del av jobbskapandet i den svenska ekonomin. Stabila och gynnsamma skatteregler för dessa företag är extremt viktigt. Om 3:12-reglerna kan förenklas utan att försämras är det förstås bra, men det är upp till bevis för utredningen, säger Patrick Krassén.