Kollektivavtal begränsar etableringsjobben Publicerad 5 dec. 2022 Företagarna är kritiska till att endast de som tecknat kollektivavtal ska kunna få del av subventionerade anställningar i form av etableringsjobb. Magnus Krantz Skribent Många står långt i från arbetsmarknaden. Etableringsjobb är en kollektivavtalad anställningsform tänkt att minska trösklarna, men systemet bortser från alla företag som inte har kollektivavtal. På måndagen ingick Svenskt Näringsliv, Unionen och LO ett avtal om en särskild anställningsform – etableringsjobb. Det ska ge dem som varit långtidsarbetslösa i minst två år och nyanlända som varit i Sverige i upp till tre år bättre möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden. − Det behövs konkreta åtgärder för att få fler att komma i arbete. Så långt är det bra med etableringsjobb. Däremot är det inte bra att endast företag som har kollektivavtal omfattas, säger Företagarnas arbetsrättsexpert Lise-Lotte Argulander. Bara för företag med kollektivavtal Sex av tio företag med färre än femtio anställda står utanför partsmodellen med kollektivavtal, eftersom de inte är anpassade till många mindre företags förutsättningar. Dessa företag kommer alltså inte att komma i fråga för etableringsjobb. Det spelar ingen roll om de har hängavtal. − Här vill man tackla tudelningen på arbetsmarknaden mellan de som har lätt att få jobb och de som står utanför, men det blir fel när man gör det genom att öka tudelningen mellan arbetsgivare som har kollektivavtal och inte, säger Lise-Lotte Argulander. Finansiering behöver avgöras Reaktionerna från regeringen är avvaktande positiva. Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson säger i en skriftlig kommentar att regeringen nu ska analysera avtalet närmare, eftersom det handlar om såväl juridiska frågor som statliga pengar. Det finns sedan tidigare en förordning om etableringsjobb, men det avtal som parterna slutit innebär några justeringar. Enligt Företagarna bör statliga subventioner förhålla sig så neutrala som möjligt i fråga om vilka organisationer ett företag är med i. − Det hade varit möjligt att ställa krav på att ha lön och villkor i paritet med kollektivavtal. Men parterna har så klart ett intresse av att få medlemmar, säger Lise-Lotte Argulander. Etableringsjobben har varit en långbänk. Svenskt Näringsliv, LO och Unionen enades om en principöverenskommelse redan 2017, men turerna fram till Januariavtalet, punkterna i det avtalet och sedan pandemin har gjort att allt skjutits framåt. Etableringsjobb Avtalet om etableringsjobb ska börja gälla den 1 januari 2023 och bygger på att arbetsgivaren och staten delar på lönekostnaden så att den kommer upp till miniminivån i kollektivavtal. Arbetsförmedlingen ska avgöra vilka som ska få jobben och deras anställningar kommer att pågå under två år för att sedan leda till en tillsvidareanställning. Lise-Lotte Argulander Expert arbetsrätt och arbetsmiljö
Väljarna vill se förbättrat företagsklimat Det finns ingen majoritet för att slopa karensavdraget, höja skatter på...
Kan EU förändra sin företagarpolitik? EU-kommissionen vill stärka Europas konkurrenskraft och minska...
Cecilias tuffa start som företagare fick en oväntad vändning Cecilia Schultz företagarresa är en berättelse om utmaningar och...
Elpriset slog rekord i södra Sverige Den tillträdande riksdagen behöver sänka elskatten för att lindra...
Inrätta en polisavdelning för brott mot företagare Brottsligheten som drabbar företagare orsakar dem kostnader som uppgår...
Pisa-undersökningen:Kunskapsraset kan bli företagens nästa kompetenskris Var tredje 15-åring klarar inte grundnivån inom matematik och...
Gör polisen tillräckligt för att lösa brott mot företagare? Gängbrottsligheten har fått omfattande politisk uppmärksamhet under den...
Leif och hans älgar utklassar storföretagen på sociala medier Gårdsjö Älgpark lyckas med älgar, humor och äkta Facebookfilmer.
Sara och Axel förverkligar drömmen om en egen vinbar Det slopade matkravet gör det möjligt att ta nästa steg med verksamheten.
Helene checkar ut från succéhotellet – och lämnar över till döttrarna Det som verkade tokigt blev en framgångssaga i Orbaden.
Nya förpackningskrav skapar huvudvärk Småföretag måste få hjälp att tillämpa EU:s nya förpackningsförordning.
Tre skattesänkningar med hög självfinansiering I en ny rapport föreslår Företagarna tre skattereformer för nästa...
Myter och sanningar om att anställa generation Z Vad är sant, vad är myt och vad behöver småföretagare veta?
Dyrare el väntar företagen i höst Vattenbrist, kärnkraftsrevisioner och oro i omvärlden pressar upp...
Styrräntan ligger fortfarande still Riksbanken låter styrräntan ligga kvar på 1,75 procent, men fortsätter...
När AI blir kundens nya sökväg AI, relationer och expertis blir viktigare när kunder söker på nya sätt.
Bränder och torka ritar om vinkartan Klimatrelaterade risker har blivit en större affärsfråga för svenska...
Otydliga regler kan leda till kasserade produkter EU-direktivet om mer konsumentmakt skärper krav på...
Så tar småföretagen fart efter sommaren Hösten kräver planering, säkerhet och idéer för att småföretag ska växa.
Vad ska sällskapsdjurens vård få kosta? Dyra veterinärräkningar har lett till förslag om att inskränka den fria...
Starkare konsumentskydd för djursjukvård utreds En utredning ska se över om konsumenttjänstlagen ska gälla för...
Enmansföretagaren som vann mot storbolaget Anders Jonasson beskriver både sårbarheten och styrkan som företagare.
Fem tumregler som styr ditt val av företagsbil Välj el och undvik onödigt stora bilar, experten tipsar.