Som regionchef för Företagarna vet jag att det ofta är svårt att hänga med i alla turer kring vilka regler som gäller för den som vill göra rätt. Oavsett om det gäller deklarationen eller din trädgård. Därför har jag här några tips till den som ska klippa sin gräsmatta i år. 

Du känner väl till att när en villaägare ska klippa sin gräsmatta ska det anmälas till "Trädgårdsstyrelsen"? Klippningen får påbörjas tidigast sex veckor efter att anmälan har skickats in, om inte Trädgårdsstyrelsen finner anledning att stoppa avverkningen. 

250 fågelarter 

Enligt rättspraxis är gräsklippning att betrakta som "pågående markanvändning" och därför har villaägaren inte behövt söka tillstånd för avverkning, utan bara anmäla. Tills nu vill säga. Nyligen meddelade Trädgårdsstyrelsen att de tänker vända på processen - myndigheten ska inte längre motivera varför de stoppar en gräsklippning, utan nu ska villaägaren bevisa att trädgårdsåtgärden inte hotar någon enskild individ av en skyddad art (vilket bland annat omfattar alla fåglar – 250 fågelarter med totalt 140 miljoner individer i Sverige). 

Tro heller inte att Trädgårdsstyrelsen inte avser att följa upp detta. Myndigheten meddelade nyligen en villaägare som ansökt om att få klippa gräset följande: "Trädgårdsstyrelsen kan med nuvarande underlag inte avgöra ärendet. Klargör om din trädgård används som fortplantningsområde eller viloplats för arterna." 

Andas ut 

Som du säkert redan har förstått så kan du som är villaägare andas ut. Ovanstående är en satirisk jämförelse med de regler som gäller för de som äger skog. För skogsägare, är situationen nu högst verklig och nedanstående frågor skall bevaras till myndigheten Skogsstyrelsen, innan markägaren får lov att ta ner träd på sin egen mark. 

  1. Hur många träd och fågelarter finns i avverkningsområdet?
  2. Hur många fågelbon finns? Är de placerade nära marken eller högre upp i träden?
  3. Hur många döda träd med avskalad bark finns i området?
  4. Hur många spår av fåglar finns? Vilka typer av spår finns efter fåglar?
  5. Används området av arterna under häckningsperioden? Hur många noteringar av arterna har gjorts under häckningstid?
  6. Noteras förekomst av arterna endast utanför häckningstid eller även vid häckningstid?
  7. Finns det fler eller mer av ovanstående spår eller element i någon del av området?
  8. När har inventering av ovanstående faktorer utförts?
  9. Hur mycket tid har lagts ned på inventeringen?
  10. Vem har utfört inventeringen? Vilken kompetens har den/de? 

Allt närmare gräsmattan

Skogsstyrelsen behöver också veta om det påträffats arter som berörs av artskyddsförordningen. Visst skall vi vara rädda om fåglarna. Men katter dödar också fåglar. Och vi vill kunna bygga i trä, och vi behöver trä till drivmedel, till att värma våra hus med, till papper, påsar, och till engångsartiklar som ska ersätta plasten vi förbjudit användning av.  

Ju mer regelbördan och dokumentationstvånget ökar för skogsägaren, ju närmare kommer myndigheterna din gräsmatta. Det är hög tid att vi säger stopp till Skogsstyrelsens orimliga tillämpning av såväl EU:s regelverk som det svenska regelverket som förstör för både individer, företagare och samhälle!