Inkomstdeklarationen och orange kuvertet skulle kunna kallas för myndighetspostens kändisar. Många får dem levererade i elektroniska brevlådor. Men all kontakt med myndigheter är inte lika smidig. Särskilt inte för företag. Ibland finns ingen annan väg än brevlådan. Om den finns kvar – och om posten kommer fram i tid.

− Företag är fortfarande beroende av att snabb och säkert kunna skicka och ta emot post för kontakt med myndigheter, kunder och leverantörer, säger Företagarnas expert på lokalt företagsklimat, Pontus Lindström.

Kraftig försämring av posttjänsten

Brevlådor och postbilar är viktiga eftersom långt ifrån alla myndigheter kommit särskilt långt på resan mot e-förvaltning. Dessutom finns vita fläckar på kartan över bredband som gör det möjligt att använda sådana tjänster. Allt i samhället är inte heller digitalt. Trots det finns det långtgående förslag på att dra ner på postservicen i landet. Det framgår av promemorian Befordringskravet i postförordningen. 

I promemorian från Infrastrukturdepartementet föreslås att dagens krav på att 95 procent av inrikes brev ska delas ut inom två dagar sänks till 85 procent. I ett tillägg föreslås även att 97 procent av breven ska ha delats ut inom fyra påföljande arbetsdagar.

− Vid första anblick kan förslaget tyckas vara relativt måttligt, men fyradagarsbefordran kommer i praktiken slå extra hårt mot servicen i områden med låg befolkningstäthet och långa avstånd, säger Pontus Lindström.

För de tre procent som föreslås står helt utanför någon form av befordringskrav kommer försämringarna bli än mer negativt kännbara.

− Det är många av dessa företag som inte heller omfattas av regeringens bredbandsstrategi, säger Pontus Lindström.

Företagarnas remissyttrande riktar skarp kritik mot promemorians förslag.

Fungerande infrastruktur

Företagarna anser att det är helt avgörande med fungerande infrastruktur i form av internetuppkoppling, telefoni och post för att företag och företagare ska kunna verka i hela landet med bibehållen konkurrenskraft.

− Det har bara gått tre år sedan kravet på att post skulle delas ut dagen efter övergavs. Vad händer med posten när tre år till gått? undrar Pontus Lindström.

Tidigare har Sveriges mål för bredbandsutbyggnad lyfts fram som skäl till att det är möjligt att göra försämringar av befordringskraven för post. I Post- och Telestyrelsens uppföljningsrapport i fjol fastslogs dock att varken målet om 95 procents tillgång till 100 Mbit/s år 2020 eller målet om 100 procent tillgång till stabila tjänster 2023 kommer att uppnås.

Den korta tid som gått sedan den förra försämringen, förseningarna i bredbandsutbyggnaden och det faktum att det finns en utredning som har i uppgift att föreslå former för den framtida finansieringen av den samhällsomfattande posttjänsten gör att Företagarna anser att det inte finns fog för att ytterligare försämra posten.