Höga anställningskostnader och brister i färdigheter och kompetens hos de arbetssökande är två förklaringar till att långtidsarbetslösheten är historiskt hög i Sverige. Det framkommer i en rapport som Företagarna tagit fram tillsammans med den oberoende forskningsstiftelsen Entreprenörskapsforum.

− Svensk arbetsmarknad har ett dualt problem: dels kompetensbrist som är konkurrens- och välståndshämmande, dels ett betydande ekonomiskt utanförskap med hög arbetslöshet och många som saknar självförsörjning, säger Entreprenörskapsforums vd Johan Eklund, professor BTH och JIBS och en av rapportens författare.

Svårt hitta lämplig arbetskraft

Rapporten heter Återstart, lägre arbetslöshet och högre självförsörjningsgrad – vilka hinder ser företagen för att anställa? Den tar avstamp resultatet av en enkät riktad till Företagarnas medlemspanel och efterlyser en reformagenda som gör det lättare att anställa för mindre och växande företag genom sänkta kostnader och minskad regelbörda. Dessutom lyfts att självförsörjning måste vara huvudprincipen för integration och etablering på arbetsmarknaden.

– Vart tredje företag i undersökningen upplever svårigheter att hitta lämplig arbetskraft och ser brister i upplevda färdigheter, säger Erik Ageberg, Företagarnas expert på socialförsäkringar och arbetsmarknad och en av rapportförfattarna.

I undersökningen uppger 60 procent höga arbetsgivaravgifter som ett av de största hindren för företag som vill nyanställa och expandera. Knappt hälften hänvisar till sjuklöneansvaret.

Det framgår även att många arbetssökande saknar rätt attityd (36 procent), rätt utbildning (22 procent) respektive yrkeserfarenhet (16 procent).

Sex förslag för bättre arbetsmarknad

Med utgångspunkt från forskning och enkätsvaren från Företagarnas medlemspanel ger rapporten flera förslag på hur det går att stärka incitamenten för företag att anställa:

  • Sverige bör undersöka att införa en lagstadgad minimilön.
  • De mindre och växande företagens sjuklöneansvar bör begränsas genom att höja ersättningen för sjuklönekostnader i linje med den beräkningsmodell som infördes temporärt 2020 i samband med coronapandemin. Ersättning för sjuklönekostnader bör krediteras arbetsgivaren månatligen i stället för, som i dag, årligen.
  • Administrativa krav kopplade till arbetsgivares rehabiliteringsansvar behöver minska. Arbetsgivare med färre än tio anställda bör undantas från kravet på att upprätta en plan för återgång i arbete, en så kallad rehabiliteringsplan.
  • Det bör underlättas för mindre och växande företag att ta rehabiliteringsansvar och värna anställdas hälsa genom att slopa förmånsbeskattningen av privata sjukvårdsförsäkringar.
  • Systemet med personalliggare försvårar möjligheten att anställa, i synnerhet för individer som står långt från arbetsmarknaden. Systemet med personalliggare bör slopas.
  • Möjlighet till tidsbegränsade anställningar behöver värnas och ytterligare undantag från turordningsreglerna för företag som inte omfattas av kollektivavtal bör undersökas. Även kostnader och regelverk förknippade med uppsägning på grund av personliga skäl behöver förtydligas.