Vårens och sommarens åtgärder har avlöst varandra för att förhindra spridning av covid-19. Ingen kunde väl ana i februari att pandemin skulle bli så allvarlig att många länder tvingades till total ”lockdown”. Eller att regeringar skulle tvingas ta till förbud mot sammankomster med människor och förbjuda resande.

Vågar man behålla personalen?

Hårdast drabbade är nog de branscher som arbetar med turism, resor, musik, kulturevenemang och utbildning. Där har många företagare sett verksamheten gå från blomstring till nästintill total stiltje på några dagar till följd av förbud mot större folksamlingar, resor och uppmaningar om att stanna hemma och jobba hemifrån.

− Det finns ett tydligt dilemma för många. Se på besöksnäringen. Företagare frågar sig om man vågar behålla personalen och hoppas på att restriktioner släpper. Samtidigt vet man inte om det kommer ny våg av förbud som innebär att man måste planera för uppsägningar, säger Företagarnas arbetsrättsexpert Lise-Lotte Argulander.

Korttidspermitteriing viktig krockkudde.

Vid årsskiftet upphör den förordning att gälla som regeringen i all hast tog fram i mars och som skulle ge företagen möjlighet att korttidspermittera sin personal under 2020. Många företag har utnyttjat den möjligheten och till dags dato har mer än 80 000 ansökningar omfattande drygt 570 000 anställda inkommit till Tillväxtverket.

Tillväxtverket får inte ut pengarna

Tillväxtverket har haft en mycket hög arbetsbelastning under våren och fått låna personal från andra myndigheter och nyanställt många medarbetare. När ansökningarna öppnade den sjunde april var söktrycket enormt. Trots detta lyckades Tillväxtverket både fatta beslut och betala ut pengar till företagen inom rimlig tid. De flesta företagen fick både beslut och pengar inom loppet av någon vecka. Och sen har det rullat på. Tillväxtverket har haft en ökad ström av ansökningar under våren och nu under hösten fortsätter ansökningar att inkomma.

Efter avstämningen som skedde i juni har handläggningstiden däremot ökat dramatiskt för Tillväxtverket. Många företag som ansökte om förlängning i samband med avstämningen väntar fortfarande på besked. Det har till och med gått så långt att företag tvingats i konkurs för att de fortfarande inte har fått något besked om förlängning.

− Vi får dagligen i vår rådgivning in frågor om när besluten kommer. Förtvivlade företagare säger att pengarna är slut. Det har gått drygt tre månader och fortfarande väntar företag på beslut och pengar. Tillväxtverket ha dock meddelat att de räknar med att vara i balans i september. Tyvärr har det inte räckt för de företag som nu gått i konkurs på grund av detta, säger Lise-Lotte Argulander.

Vad tänker regeringen göra?

För de företag som har utnyttjat stöd för korttidsarbete och fortfarande behöver det, likt företagarna som driver turistverksamheten på Brändön, är ovissheten tärande. De vet inte vad som händer efter årsskiftet. Om restriktionerna för resande och annat kvarstår efter årsskiftet har Sverige ett problem. Möjligheten att få kortidsstöd försvinner och andra stödåtgärder är inte tillämpliga och lika täckande för de företag som har en hög personaltäthet och där de anställda utgör själva servicen och upplevelsen. Många företag tvingas därför nu börja planera för uppsägningar.

− En del företag har anställda som arbetat länge och därför har lång uppsägningstid vilket leder till att frågan är akut. Vad tänker regeringen göra? Tänker de förlänga förordningen om stöd för korttidsarbete med anledning av pandemin? Det är särskilt viktigt i de branscher som kanske fortfarande kommer omfattas av restriktioner efter årsskiftet eller ska regeringen bara lämna detta därhän? Frågan är akut och vi vet inte vad regeringen planerar, säger Lise-Lotte Argulander.