På tisdagen publicerades ett förslag från Finansdepartementet på förändringar av reglerna om så kallade kvalificerade personaloptioner. Dessa regler, som möjliggör lägre beskattning av personaloptioner under vissa omständigheter, har funnits sedan 1 januari 2018, men har mött mycket kritik – dels för att de varit krångliga och oförutsägbara att tillämpa, dels att de varit alltför begränsade. Allianspartierna hade med i sitt gemensamma program inför valet 2018 att utöka de kvalificerade personaloptionerna, och det är också en punkt i januariavtalet.

Fyra förändringar

Det nu lagda förslaget skulle innebära fyra förändringar:

  1. Gränsen för antalet anställda för att företaget ska kunna ta del av reglerna höjs från 50 till 150 och gränsen för högsta nettoomsättning eller balansomslutning för att kunna använda reglerna höjs från 80 till 280 miljoner kronor per år.
  2. Även styrelseledamöter och styrelsesuppleanter ska kunna omfattas av reglerna, även om de inte är anställda i företaget.
  3. Nylig domstolspraxis kodifieras i lag, så att en personaloption ska kunna nyttjas för förvärv av en teckningsoption som ger rätt att förvärva en andel.
  4. En personaloption ska kunna ge rätt till ett framtida förvärv av en andel eller en teckningsoption i ett annat företag, inom samma koncern.

− Vi är glada att regeringen nu har agerat på detta löfte från januariavtalet, och därtill möjliggör för teckningsoptioner. Förhoppningsvis klargör detta rättsläget, och gör att de företag som har använt dessa optioner slipper dras med domstolsprocesser mot Skatteverket, säger Patrick Krassén, skattepolitisk expert på Företagarna.

Problem kvarstår

− Vissa problem kvarstår dock. Reglerna utestänger i dag bolag i vissa branscher, bland annat bank och finans, juridik, försäkring, gruvnäring och fastigheter. Det hade man behövt se över och skära ned på i denna utredning. Det är också ett problem att ge styrelseledamöter möjlighet till kvalificerade optioner samtidigt som de tjänstebeskattas för sitt styrelsearvode; vad gäller det väntar vi fortfarande på förbättrad lagstiftning, säger Patrick Krassén.

Förslaget om att utvidga reglerna utgör ett så kallat statligt stöd, och måste därför godkännas av EU-kommissionen. Om det godkänns träder de nya reglerna i kraft den 1 januari 2022.