Det har kommit många reaktioner på Företagarnas nya rapport När arbetsrätt blir fel – företagens syn på LAS. I rapporten föreslår vi bland annat att möjlighet att ”ogiltigförklara” uppsägning på grund av personliga skäl tas bort ur LAS och att begreppet ”tillräckliga kvalifikationer” i turordningsreglerna ändras till exempelvis ”efterfrågad kompetens” i LAS. Vi föreslår även att företrädesrätten till återanställning slopas eller förkortas och i så fall upphör helt när den uppsagde fått ett nytt jobb.

Lise-Lotte Argulander är huvudförfattare till rapporten och arbetsrättsjurist på Företagarna. Här svarar hon på tre frågor som dykt upp i reaktionerna på rapporten.

I rapporten framgår att företagare i många fall anger felaktig grund för uppsägning, men att det ändå gå att säga upp personal. Varför är det då viktigt att göra om LAS så att uppsägning på grund av personliga skäl blir enklare?

− Problemen med att byta grund för att få igenom en uppsägning är att företaget och den anställde far med osanning. Arbetslöshetsförsäkringen är ett skyddsnät för dem som blir uppsagda och lagstiftaren har valt att det ska vara skillnad i antal karensdagar om man blir uppsagd på grund av arbetsbrist eller på grund av personliga skäl. När sedan arbetsgivaren försäkrar, genom sitt inlämnande av arbetsgivarintyget, så att arbetstagaren kan få a-kassa riskerar hen att inkomma med ett osant intygande om arbetsgivaren anger arbetsbrist som grund när det egentligen handlar om personliga skäl. Frågorna blir då, varför ska arbetsgivare tvingas lura systemet för att kunna avsluta en anställning och varför bidrar facken till att detta sker i så stor omfattning? Vår gemensamma arbetslöshetsförsäkring är ju till för att skydda dem som blir uppsagda ofrivilligt på grund av arbetsbrist, inte i första hand till för dem som misskött sig i sin anställning.

Från fackligt håll kritiseras rapportens förslag för att de inte tar hänsyn till att anställningsskyddet är ett heltäckande system där varje del är betydelsefull. Vad är det som den kritiken missar?

− I undersökningen har vi valt att fokusera på företagens upplevelser av LAS. Det är självklart så att allt hänger ihop. Vi ser att LAS i dag har inlåsningseffekter för dem som har arbetat länge. De står högre upp på turordningslistan och har därmed tryggare anställning och längre uppsägningstid. Våra andra trygghetssystem och omställningssystem bygger på samma principer. Med andra ord ska den som sägs upp på grund av arbetsbrist snabbt in i a-kassan med kort karenstid. Men den som sägs upp på grund av personliga skäl ska ha lång karenstid innan a-kassan tar vid. Här menar vi att i den bästa av världar så behöver hela LAS och trygghetssystemen ses över tillsammans. Det kanske inte ska vara just anställningen i sig som är tryggheten utan att man skapar en rörligare arbetsmarknad genom att försöka bygga bort de inlåsningseffekter vi har i dag. Tyvärr ska inte den utredning som pågår om LAS titta på helheten utan bara vissa delar. Det är därför våra förslag handlar om det de gör.

Den fackliga tjänstemannakartellen PTK menar i en rapport att varken arbetsgivare eller fack har problem med turordningsreglerna vid neddragning i samband med arbetsbrist. Vad är det den rapporten bortser från?

− Den rapporten undersöker bara företag med kollektivavtal och fackliga företrädare som har förhandlat om exempelvis arbetsbrist. Om företag har kollektivavtal kan de göra så kallade avtalsturlistor i samförstånd med facken. Så man kan säga att resultatet i den rapporten var givet. Men man får inte glömma bort att sex av tio mindre företag saknar kollektivavtal. De kan inte göra exempelvis avtalsturlistor. Dessutom är trenden på arbetsmarknaden i stort att färre tecknar kollektivavtal och då måste vi ha lagstiftning som i grunden är tillämpbar. Den andra delen som tål att diskuteras är själva ”avtalsturlistorna”. Vad menar PTK egentligen? Om de menar att man ska frångå turordningen helt så anser jag att vi verkligen behöver diskutera LAS, för då fungerar ju inte dagens turordningsregler ens för företag med kollektivavtal. Avtalsturlistor är i regel dyrare i den bemärkelsen att facken förmodligen får något i utbyte mot att gå med på avtalsturlistor. Rapporten tar inte upp det så vi vet inte.