Företagens administrativa kostnader fortsätter att öka Publicerad 17 apr. 2019 Det saknas ett helhetsgrepp om hur regelbördan kan minskas och hur regler påverkar Sveriges företagare och vilken kostnad det medför. Nya eller ändrade regler ökade företagens administrativa kostnader med 600 miljoner kronor under 2018, visar en färsk rapport från Tillväxtverket. I genomsnitt har företagens kostnader ökat med 1,2 miljarder kronor per år sedan 2013. Tillväxtverket har i uppdrag att följa upp företagens administrativa kostnadsutveckling till följd av att nya regler tillkommer eller att befintliga regler ändras. Under 2018 ökade företagens administrativa kostnader med 600 miljoner kronor till följd av fyra nya eller ändrade regler. En av dessa regler är slopad skattefrihet för hälso- och sjukvård, vilket innebär att de anställda som har en privat sjukvårdsförsäkring ska förmånsbeskattas. Finansdepartement uppskattar att företagens löpande administrativa kostnader ökar med cirka 372 miljoner kronor till följd av kravet. − Det är anmärkningsvärt att företagens administrativa kostnader fortsätter öka, trots att politiker säger sig prioritera regelförenkling och minskade kostnader. Företagen får ta den stora administrativa smällen när regering och myndigheter inför nya regler. Det handlar om tid och resurser som företagaren kunde lagt på kärnverksamhet, som nu går åt till att fylla i papper, säger Carl Rönnow på Företagarna. Metoden underskattar regelbördan Tillväxtverkets metod för att beräkna den administrativa kostnaden är förenat med en rad begränsningar. Bland annat finns ett tröskelvärde om 28 miljoner kronor. Det innebär mindre förändringar som kan vara av betydande karaktär för företagen inte inkluderas i analysen. Därtill kan många små regeländringar inom ett område överstiga summan av en enskild regel, vilket myndigheten inte heller beaktar. Resultatet från analysen återger inte heller nödvändigtvis den faktiska påverkan som regeln har på företagen. − Det är uppenbart att företagens administrativa kostnader är högre än vad Tillväxtverket rapporterar om. Det saknas ett helhetsgrepp om hur regelbördan kan minskas och hur regler påverkar Sveriges företagare och vilken kostnad det medför, säger Carl Rönnow. Långt kvar för att nå målsättningen Regeringen har som mål att företagens administrativa kostnader ska vara lägre 2020 jämfört med 2012. För att nå målsättning krävs omfattande åtgärder, skriver Tillväxtverket i rapporten, och framför att ”regelgivare måste ta ansvar”. Tillväxtverket menar vidare att det krävs en politisk prioritering och dokumenterad styrning, exempelvis genom regleringsbrev, i kombination med ett ökat användande av digitala lösningar för att radikalt minska kostnaderna. − Det är bråttom nu om målsättningen ska nås. Hitintills har regeringen inte aviserat någonting konkret om regelförenkling för företag, varken i Januariöverenskommelsen eller i vårpropositionen. Vi ser dessutom att flera myndigheter saknar skrivningar om regelförenkling i regleringsbreven och att Regelrådet har underkänt närmare hälften av alla konsekvensutredningar som har remitterats, säger Carl Rönnow. Fakta: administrativ kostnad Administrativ kostnad definierar Tillväxtverket som ”ekonomisk påverkan till följd av krav om att upprätta, lagra eller överföra information”. Sedan 2016 inkluderas även produktionskostnader, investeringar, skatter, avgifter och subventioner i beräkningen. Regelbörda och regelförenkling
Rätt inställning viktigare än rätt utbildning Motivation och rätt inställning väger tyngre än utbildning när...
Tydliga tecken på starkare arbetsmarknad Efter en längre period av svag arbetsmarknad syns nu flera ljuspunkter.
Väljarna vill se förbättrat företagsklimat Det finns ingen majoritet för att slopa karensavdraget, höja skatter på...
Kan EU förändra sin företagarpolitik? EU-kommissionen vill stärka Europas konkurrenskraft och minska...
Cecilias tuffa start som företagare fick en oväntad vändning Cecilia Schultz berättar om utmaningar och oväntade lösningar.
Elpriset slog rekord i södra Sverige Den tillträdande riksdagen behöver sänka elskatten för att lindra...
Inrätta en polisavdelning för brott mot företagare Brottsligheten som drabbar företagare orsakar dem kostnader som uppgår...
Pisa-undersökningen:Kunskapsraset kan bli företagens nästa kompetenskris Var tredje 15-åring klarar inte grundnivån inom matematik och...
Gör polisen tillräckligt för att lösa brott mot företagare? Gängbrottsligheten har fått omfattande politisk uppmärksamhet under den...
Leif och hans älgar utklassar storföretagen på sociala medier Gårdsjö Älgpark lyckas med älgar, humor och äkta Facebookfilmer.
Sara och Axel förverkligar drömmen om en egen vinbar Det slopade matkravet gör det möjligt att ta nästa steg med verksamheten.
Helene checkar ut från succéhotellet – och lämnar över till döttrarna Det som verkade tokigt blev en framgångssaga i Orbaden.
Nya förpackningskrav skapar huvudvärk Småföretag måste få hjälp att tillämpa EU:s nya förpackningsförordning.
Tre skattesänkningar med hög självfinansiering I en ny rapport föreslår Företagarna tre skattereformer för nästa...
Myter och sanningar om att anställa generation Z Vad är sant, vad är myt och vad behöver småföretagare veta?
Styrräntan ligger fortfarande still Riksbanken låter styrräntan ligga kvar på 1,75 procent, men fortsätter...
När AI blir kundens nya sökväg AI, relationer och expertis blir viktigare när kunder söker på nya sätt.
Bränder och torka ritar om vinkartan Klimatrelaterade risker har blivit en större affärsfråga för svenska...
Otydliga regler kan leda till kasserade produkter EU-direktivet om mer konsumentmakt skärper krav på...