För att funktionen du försöker använda ska fungera korrekt behöver du uppdatera ditt samtycke. Du kan alltid ändra dig genom att klicka på Cookieinställningar i sidfoten.

podcast news play företagaren I media förmån faq
Nyheter

Företagens administrativa kostnader fortsätter att öka

Publicerad 17 apr 2019
Det saknas ett helhetsgrepp om hur regelbördan kan minskas och hur regler påverkar Sveriges företagare och vilken kostnad det medför.

Nya eller ändrade regler ökade företagens administrativa kostnader med 600 miljoner kronor under 2018, visar en färsk rapport från Tillväxtverket. I genomsnitt har företagens kostnader ökat med 1,2 miljarder kronor per år sedan 2013.

Tillväxtverket har i uppdrag att följa upp företagens administrativa kostnadsutveckling till följd av att nya regler tillkommer eller att befintliga regler ändras. Under 2018 ökade företagens administrativa kostnader med 600 miljoner kronor till följd av fyra nya eller ändrade regler. En av dessa regler är slopad skattefrihet för hälso- och sjukvård, vilket innebär att de anställda som har en privat sjukvårdsförsäkring ska förmånsbeskattas. Finansdepartement uppskattar att företagens löpande administrativa kostnader ökar med cirka 372 miljoner kronor till följd av kravet.

− Det är anmärkningsvärt att företagens administrativa kostnader fortsätter öka, trots att politiker säger sig prioritera regelförenkling och minskade kostnader. Företagen får ta den stora administrativa smällen när regering och myndigheter inför nya regler. Det handlar om tid och resurser som företagaren kunde lagt på kärnverksamhet, som nu går åt till att fylla i papper, säger Carl Rönnow på Företagarna.

Metoden underskattar regelbördan

Tillväxtverkets metod för att beräkna den administrativa kostnaden är förenat med en rad begränsningar. Bland annat finns ett tröskelvärde om 28 miljoner kronor. Det innebär mindre förändringar som kan vara av betydande karaktär för företagen inte inkluderas i analysen. Därtill kan många små regeländringar inom ett område överstiga summan av en enskild regel, vilket myndigheten inte heller beaktar. Resultatet från analysen återger inte heller nödvändigtvis den faktiska påverkan som regeln har på företagen.

− Det är uppenbart att företagens administrativa kostnader är högre än vad Tillväxtverket rapporterar om. Det saknas ett helhetsgrepp om hur regelbördan kan minskas och hur regler påverkar Sveriges företagare och vilken kostnad det medför, säger Carl Rönnow.

Långt kvar för att nå målsättningen

Regeringen har som mål att företagens administrativa kostnader ska vara lägre 2020 jämfört med 2012. För att nå målsättning krävs omfattande åtgärder, skriver Tillväxtverket i rapporten, och framför att ”regelgivare måste ta ansvar”. Tillväxtverket menar vidare att det krävs en politisk prioritering och dokumenterad styrning, exempelvis genom regleringsbrev, i kombination med ett ökat användande av digitala lösningar för att radikalt minska kostnaderna. 

− Det är bråttom nu om målsättningen ska nås. Hitintills har regeringen inte aviserat någonting konkret om regelförenkling för företag, varken i Januariöverenskommelsen eller i vårpropositionen. Vi ser dessutom att flera myndigheter saknar skrivningar om regelförenkling i regleringsbreven och att Regelrådet har underkänt närmare hälften av alla konsekvensutredningar som har remitterats, säger Carl Rönnow.

Fakta: administrativ kostnad

Administrativ kostnad definierar Tillväxtverket som ”ekonomisk påverkan till följd av krav om att upprätta, lagra eller överföra information”. Sedan 2016 inkluderas även produktionskostnader, investeringar, skatter, avgifter och subventioner i beräkningen.

Fler nyheter från Företagarna