Stor skillnad hos kommunernas service till företagen i Uppsalaregionen

De fem områdena för regeltillämpning handlar om livsmedelskontroll, serveringstillstånd, bygglov, miljöfarlig verksamhet och villkor för nyetablering. Huvudsyftet med NNRs projekt är att uppmuntra kommunerna att se över sin tillämpning av regler som berör företagen. Förhoppningen är att det ska bli mer enhetligt och kostnadseffektivt för företagen liksom mer förutsägbart.

Regelförbättring, förutsägbarhet, samt minskade kostnader till följd av regler och kortade handläggningstider är viktigt för tillväxten och företagsklimatet. Arbetet med detta bör ske på alla nivåer i samhället och inte minst på den kommunala då det är där som många företag möter regelverken.

Bygglov är det många företagare som har efterenhet av att söka. Inom Sverige kan handläggningstiderna variera med tio veckor för ett identiskt ärende och avgiften, planavgift tillsammans med bygglovsavgift, med hela 234 117 kr. För ett serveringstillstånd kan en restaurang i en kommun få vänta 11 veckor längre än i en annan kommun. De kan även tvingas betala nästan fem gånger så mycket i ansökningsavgift eller nästan sex gånger så mycket i tillsynsavgift. Inom Uppsalaregionen ligger dessa skillnader på hela 96 308, vilket talar för att en översyn behövs.

- Det är viktigt att myndighetsutövningen är så pass lika som det går överallt. Det kan inte vara rimligt att det finns stora skillnader på taxor, ledtider och utövandet mellan kommuner, speciellt inte i samma län. Som företagare måste man kunna lita på att om man vill etablera sig i fler kommuner, ska det vara på liknande villkor. Det är bra om kommunerna pratar ihop sig för att förbättra och lära av varandra på olika vis.

Att följa sina ärenden på nätet är en förenkling som vi förespråkar som underlättar både för företagare och skulle kunna frigöra tid för kommunens tjänstemän. Förståelse mellan myndigheter och näringsliv är avgörande och en dialog med ett näringslivsfrämjande perspektiv, där man inte letar fel utan istället underlättar för företagaren att göra rätt. Är den dialog vi önskar.

Vi har även sätt hur kreativa och snabba kommunerna kan vara nu under pandemin för att underlätta för kommunens företagare. Det är nu viktigt att man tar med sig det sättet att agera även efter det att pandemin och dess restriktioner upphört. Företagen behöver all hjälp dom kan få för att underlätta deras återhämtning och på så vis säkerställa jobb och förhoppningsvis öka skatteintäkterna till kommunerna, säger Thomas Byström. 

- Skillnaderna är svårmotiverade och det finns all anledning för kommunerna att titta på hur avgifterna kan skilja sig så mycket. Avgifterna ska motsvara arbetsinsatsen och det är svårt att se att de verkligen gör det i det här fallet. Det finns heller ingen naturlag som säger att det ska behöva vara olika långa handläggningstider i olika kommuner, utan det är snarast en fråga om prioriteringar och effektivitet, säger August Liljeqvist, sakkunnig på NNR.

En nyhet i årets kommunprojekt är området hjälp vid nyetableringar av verksamheter. Exemplet som användes var en servicebutik liknande en SevenEleven. Det mest iögonfallande i denna undersökning var att endast en tredjedel av kommunerna säger sig kunna lämna ett besked om totalkostnaderna vid första kontakt med kommunen, eller åtminstone innan ansökningshandlingarna skickas in. Dessutom lämnar 36 procent av kommunerna besked först efter särskild förfrågan eller bara genom utskick av fakturorna. I Uppsalaregionen uppgav bara kommunerna Älvkarleby och Tierp att de kunde lämna besked till företagen i ett tidigt skede.

- Det borde inte spela någon roll var i Uppsalaregionen man vill starta sin verksamhet, men det är tyvärr stora skillnader i företagsklimatet. Och den gamla klichén stämmer – tid är pengar, säger Anna-Lena Holmström, regionchef för Svenskt Näringsliv i Uppsala.

Rutinerna och kostnaderna för tillsyn är också något som skiftar stort mellan kommuner och regioner och många kommuner har också höjt sina avgifter sedan NNRs förra granskning år 2016. Exempelvis har 74 procent av kommunerna höjt tillsynsavgifterna för miljöfarlig verksamhet sedan dess, och landets dyraste kommun tar ut 25 600 kr för den årliga tillsynen, medan den billigaste ligger på 723 kronor. I Uppsalaregionens kommuner kostar det i genomsnitt 13 343 kronor för NNRs biltvättsexempel, vilket är en bra bit över riksgenomsnittet på drygt 9 000 kronor.

- Det handlar till syvende och sist om förståelse och respekt för företagande. Kommunerna bör kunna klara av att göra en rimlig prissättning och samtidigt arbeta för att förbättra sin servicenivå. Det finns ingen anledning att kostnader och tidsåtgång ska variera så mycket över kommungränserna som de faktiskt gör idag, säger August Liljeqvist på NNR.

Coronakrisens effekter och efterverkningar kommer att ställa extra stora krav på effektiviteten i de kommunala förvaltningarna framgent. Ska kommunerna uppnå ett gott företagsklimat, underlätta investeringsbeslut och främja att livskraftiga företag byggs upp igen efter krisen, måste insatser i form av bland annat effektiviserad och höjd myndighetsservice göras. Dessutom påverkar en minskning av regelbördan antalet arbetstillfällen – och därmed kommunernas skatteintäkter – positivt.

- NNRs granskning av kommunernas regeltillämpning är nyttig läsning som alla kommuner kan lära sig av. Det finns alltid någon annan kommun som är bättre än ens egen på något område, så möjligheterna till benchmarking är mycket goda. Vill kommunen vara en attraktiv plats för företagen, finns det anledningar att granska just hur företagen bemöts, hur tillstånd hanteras och hur tillsyn utförs. Här kan alla bli lite bättre, säger Anna-Lena Holmström.