De nya avgifterna gäller den tillsyn som Livsmedelsverket bedriver i egen regi, till exempel livsmedelsproduktion i form av mejerier. Tillsyn av restauranger och butiker ansvarar kommunen för och där är ofta timtaxan betydligt lägre.

Företagarna är oerhört kritiska till dels den höga timtaxan men också till att Livsmedelsverket fortfarande fakturerar för tillsynstimmar som aldrig blir av. Nyligen uppmärksammades ett av regionens minsta lantbruk med åtta mjölkkor där Livsmedelsverket efter knappt en timmes tillsyn fakturerade elva timmar, vilket innebär mer än en timmes handläggning per mjölkko.

Till detta kommer att många livsmedelsföretagare uppger att de inte har fått någon information om de nya avgifterna, vilket Livsmedelsverket också medger i en uppföljningsartikel i tidningen.

Stjälper istället för hjälper

Företagarna anser att den här typen av myndighetsutövning snarare stjälper än hjälper Sveriges företagare, som under coronakrisen är i mer behov av likviditet än kanske någonsin tidigare. Under de senaste månaderna har kommuner i hela landet försökt lyfta på varenda sten för att stötta och underlätta för de lokala företagen. Livsmedelsverket å andra sidan verkar till synes omedvetna om att den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet just nu drabbar stora delar av det svenska näringslivet.

För att öka konkurrenskraften bland Sveriges företagare är det helt avgörande att vi har en regeltillämpning som är anpassad för näringslivets villkor, med låga avgifter och hög service. Från och med 2022 kommer också myndigheterna att tvingas fakturera livsmedelsföretagen i efterhand och för endast den tid som de faktiskt lägger på att göra ett tillsynsbesök, i linje med den så kallade Rättviksmodellen. Det är en välkommen förändring som Företagarna länge har arbetar för.  

Förhoppningsvis kommer då tillsynsfakturan bli mer logisk för många företagare. Men det kommer även behövas en ordentlig översyn av företagens samlade regelbörda i form av blanketter, administration och avgifter för att identifiera vilka lättnader som kan göras.

En minskad regelbörda och lägre avgifter skulle innebära att Sveriges företagare kan ägna sin tid på att utveckla det egna företaget och kanske till och med anställa en ny medarbetare vilket innebär mer pengar till välfärden.

Det kommer vara en av Företagarnas viktigaste uppgifter under de kommande åren att se till så att det blir verklighet. Men det kommer då krävas att vi har myndigheter som på riktigt vill hjälpa företagen att göra rätt och som har god förståelse för den verklighet som Sveriges företagare befinner sig i.

Eva Cooper, Företagarnas regionchef i Gävleborg och Dalarna

Pontus Lindström, Företagarnas expert på lokalt företagsklimat