På torsdagen överlämnade Miljömålsberedningen översynen av Sveriges nationella etappmål för klimatpolitiken till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari och regeringen.

Bakgrunden är att regeringen i januari gav den parlamentariskt sammansatta beredningen i uppdrag att lämna förslag på hur de svenska etappmålen till år 2030 kan utformas så att de bättre överensstämmer med de nya åtaganden Sverige fick 2023 inom EU till följd av lagstiftningspaketet Fit for 55. Syftet är att få politiken att styra effektivt mot nettonollutsläpp senast år 2045 och därefter till negativa utsläppsnivåer.

– Vi har inte gjort en revolution av de svenska klimatmålen utan snarare just en revidering, sade Miljömålsberedningens ordförande Christofer Fjellner (M) under en pressträff i Rosenbad.

Bra med politisk enighet

I betänkandet slår beredningen fast att ambitionsnivån för det svenska klimatmålet ligger fast. Förslagen handlar om att göra målen tydligare och att få innehållet att bättre stämma överens med EU-lagstiftningen.

– Det är betryggande att Miljömålsberedningen lyckats nå en bred politisk enighet. För små och medelstora företag är det avgörande att klimatpolitiken är långsiktig och förutsägbar, oavsett vem som styr i framtiden. Det ger stabilitet för investeringar och trygghet för företag som planerar långsiktigt, säger André Nilsson, Företagarnas expert på klimat och miljö.

Klimatomställningen kräver enorma, kapitalintensiva investeringar i ny teknik, nya processer och fossilfri energi. För att ett företag ska våga satsa på en ny produktionsanläggning med 20 års avskrivningstid krävs en rimlig förvissning om att spelreglerna inte ändras helt efter ett val.

De nationella målen för ESR-sektorn borde ha setts över

När det gäller etappmålet 2030 föreslår Miljömålsberedningen att basåret som utsläppsminskningarna mäts mot ska ändras från 1990 till 2005, för att harmoniserade det svenska basåret med det som används inom EU. Den föreslår också att utsläppen i ESR-sektorn, den sektor som inte ingår i utsläppshandelssystemet, senast 2030 ska vara minst 60 procent lägre än utsläppen 2005. Dessutom vill miljömålsberedningen att högst 10 procentenheter av utsläppsminskningarna ska få ske genom kompletterande åtgärder.

Företagarna är kritiska till systemet med nationella klimatmål inom EU:s ESR-sektor.

– Det är ett orättvist och ineffektivt upplägg som i praktiken straffar länder som redan gått längst i omställningen. Sverige har bland EU:s lägsta utsläpp per capita, men får ändå ett av unionens tuffaste minskningsbeting. Resultatet blir höga marginalkostnader, risk för miljardnotor – och liten faktisk klimatnytta, säger André Nilsson.

Olyckligt transportmål

När det gäller utsläpp från transporter har de politiska partierna dragit åt olika håll. Miljömålsberedningen är nu enig om att detta sektorsmål ska vara kvar. Företagarna menar att det är olyckligt.

 – Att Miljömålsberedningen väljer att behålla det särskilda transportmålet till 2030 är olyckligt. Transportsektorn kommer snart att omfattas av EU:s utsläppshandelssystem, och då blir parallella svenska mål både överlappande och förvirrande. I stället för dubbla styrmedel borde fokus vara på att låta ett gemensamt och marknadsbaserat system driva utvecklingen, säger André Nilsson.

För att nå målet mot nettonollutsläpp 2045 och därefter negativa utsläpp är de kompletterande åtgärderna viktiga. Mijömålsberedningen lämnar förslag på bokföringsregler för hur dessa ska beräknas för bio-CCS, ökade nettoupptag i markanvändningssektorn och verifierade utsläppsminskningar utomlands. Det kan till exempel handla om att köpa utsläppsrätter och annullera dem.

– Det är viktigt att EU fortsätter föra en ambitiös klimatpolitik. Därför är det positivt att samtliga partier nu står bakom klimatmålen. Våra företag har både kompetensen och viljan att leverera de lösningar som krävs för att EU ska nå nettonoll. Svensk industri, teknik och innovation är redan i framkant – men för att kunna växla upp behövs långsiktiga, tydliga och konkurrensneutrala spelregler som belönar de som går före snarare än att bestraffa dem, säger André Nilsson.