Det är stora skillnader mellan vad kommunerna i praktiken kräver av en företagare som vill få tillstånd att servera alkoholhaltiga drycker på en restaurang eller liknande.

Lagen ställer krav på matservering, men vad som ska stå på menyn för att alkoholhandläggarna ska bevilja en verksamhet serveringstillstånd skiljer sig åt mellan kommunerna. Det rapporterar Sveriges Radios Ekot i ett inslag under fredagen.

Ekot intervjuar Erik Östman, Företagarnas expert på regelförenkling, apropå att Företagarna vill att kravet på att ha en meny med mat för att få servera alkoholhaltiga drycker slopas.

− Man måste ta bort matkravet helt och hållet. Det måste bort ur lagstiftningen, säger Erik Östman till Ekot.

Justeringar i regelverket räcker inte

I våras presenterade utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet sitt betänkande En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas (SOU: 2024:23). I det föreslår utredaren vissa förändringar i det nuvarande matkravet för att få servera alkohol. I stället för att ställa krav på ett utbud av flera förrätter, huvudrätter och efterrätter föreslås det räcka med att erbjuda ”flera fullgoda måltider”, men det är enligt Företagarna inte tillräckligt.

− Att tro att 290 kommuner som har tillåtits springa i väg åt helt olika håll i tolkningen av den här lagparagrafen helt plötsligt ska börja göra samma bedömning; det kommer inte att hända, säger Erik Östman.  

Han ger inte mycket för argumentet att en meny med maträtter leder till mindre problem med berusning på serveringsställen.

−Jag ser inte hur matkravet överhuvudtaget gör att folk skulle vara mindre berusade här än i exempelvis Frankrike eller i Tyskland, säger han till Ekot.