CBAM är den engelska förkortningen för Gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (Carbon Border Adjustment Mechanism). Den är i egentlig mening ingen tull, men i dagligt tal refererar många till CBAM som en klimattull. Dess syfte är att motverka koldioxidläckage, alltså att utsläpp av växthusgaser flyttas till länder utanför EU.

Koldioxidläckage inträffar när europeiska företag flyttar produktion till länder utanför EU som inte har lika långtgående miljölagstiftning, eller när egen produktion byts ut mot import av varor tillverkade i sådana länder.

CBAM-varor

De varor som nu omfattas av CBAM har valt ut utifrån tre kriterier. För det första ska de förknippas med hög risk för koldioxidläckage. För det andra ska de täcka en stor del av utsläpp som inom EU regleras av utsläppshandelssystemet EU ETS (EU Emissions Trading System). För det tredje ska det vara praktiskt möjligt att med rimlig grad av säkerhet beräkna varornas så kallade inbäddade utsläpp.

Rent konkret handlar det i nuläget om varor inom följande sektorer:

  • Aluminium
  • Cement
  • El
  • Gödselmedel
  • Järn (inklusive vissa insatsmaterial, så kallade prekursorer)
  • Stål (inklusive vissa insatsmaterial, så kallade prekursorer)
  • Vätgas.

År 2025 kommer EU göra en översyn av systemet och då ska fler sektorer som ingår i utsläppshandelssystemet EU ETS omfattas av CBAM.

Klimattullar komplement till utsläppshandeln

Poängen med CBAM är att lägga en avgift på de utvalda varor som importeras till EU. Den ska återspegla varornas växthusgasavtryck. Importören köper certifikat som täcker vad det hade kostat att producera varorna inom EU, där växthusgasavtryck regleras inom utsläppshandelssystemet EU ETS.

Gränsjusteringsmekanismen CBAM börjar gälla fullt ut den 1 januari 2026. Men övergångsperioden inleddes redan den 1 oktober i år. Det betyder att den som importerar CBAM-varor från länder utanför EU nu är skyldig att redovisa de inbäddade utsläppen i de importerade varorna. Från och med 2026 blir importörer skyldiga att rapportera och köpa certifikat för att kompensera för de utsläpp av växthusgaser som varorna har orsakat under produktionen.

Vilka ska rapportera CBAM-varor?

Regelverket gör ingen skillnad på företag eller konsumenter. Alla som är importörer av CBAM-varor ska rapportera och i förlängningen köpa certifikat. Även varor som beställts via nätet, gåvor och varor i resenärers personliga bagage definieras som import. Gränsen för värdet av importen är också satt till låg nivå. Det är endast import av ringa värde (understigande 150 euro) som undantas från rapporteringsskyldighet och i förlängningen köp av certifikat. (Även varor som förflyttas eller används inom ramen för militära aktiviteter är undantagna.)

I praktiken är det dock mestadels import i näringsverksamhet som kommer i fråga för CBAM, eftersom det är få privatpersoner som importerar de varor som i dag omfattas. Enligt Finansdepartementets uppskattningar omfattas ungefär 6 000 svenska företag av rapporteringskravet.

Hur går man tillväga för att rappotera? 

Som företagare är det viktigt att kartlägga eventuell import för att se om det finns några CBAM-varor.

Rapportering ska ske kvartalsvis och det första kvartalet löper från 1 oktober  till 31 december 2023. Rapporterna ska ha kommit in senast en månad efter utgången av respektive kvartal.

Rapportering görs i den EU-gemensamma e-tjänsten CBAM Transitional Registry.

Regeringen har utsett Naturvårdsverket till behörig myndighet för CBAM i Sverige. Naturvårdsverket ska dels säkerställa att regelverket efterföljs, dels granska importörernas CBAM-deklarationer. Myndigheten har även ansvar att vägleda berörda aktörer inför införandet.

Naturvårdsverkets webbsida för vägledning om CBAM för importörer under övergångsperioden 1 oktober 2023 – 31 december 2025.