Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 visade att anfallskrig i Europa tyvärr inte förpassats till historieböckerna. Covid-19-pandemin är ett annat bistert exempel på hur vardagen plötsligt vänds upp och ner och värnandet av människors liv och hälsa ställs på sin spets. Gränsen mellan krig och fred har dessutom blivit till en gråzon genom hybrida hot som till exempel påverkansoperationer och cyberattacker. Det behöver inte heller finnas ont uppsåt för att viktiga samhällsfunktioner ska påverkas. Långvariga strömavbrott är ett exempel på påfrestningar som för med sig stora konsekvenser. Sammantaget visar dessa exempel på vikten av krisberedskap så att samhället kan vara robust och starkt både vid fredstida kriser och vid höjd beredskap och ytterst i krig. 

− Företag har många anledningar att arbeta med krisberedskapsfrågor, säger Pontus Lindström, näringspolitisk expert på Företagarna.  pontus lindstrom rund 150px.png

Checklista: Så skyddar du företaget mot IT-brott.

Ribban läggs på olika nivåer  

I fredstid finns inga lagkrav på att företag ska vidta några särskilda åtgärder i avseende på krisberedskap och civilförsvar, undantaget särskilda försörjningsområden, som exempelvis beredskapslagring av olja. Det är offentliga aktörer som bär huvudansvaret för samhällets beredskap. Det lokala näringslivets skyldigheter och åtaganden kopplat till beredskap regleras främst inom ramen för civilrättsligt bindande avtal och kontrakt som offentliga tecknar med den privata sektorn genom offentlig upphandling och auktorisationssystem.  

− Var ribban ska läggas förändras hela tiden. Under pandemin blev det till exempel tydligt att Sverige hade brist på personlig skyddsutrustning, säger Pontus Lindström. 

Bra att ha en plan B 

På grund av det successivt försämrade omvärldsläget pågår flera parallella processer med att stärka Sveriges totalförsvar. Det är allt ifrån återtagande av militära förmågor som prioriterades bort efter det kalla kriget slut till en robust försörjningsberedskap för nödvändiga varor och tjänster. 

− Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram ett förtjänstfullt material som sammanfattar företagens roll i beredskapen och vad företagen förväntas göra. Företagarna rekommenderar företag att ta del av det, säger Pontus Lindström.  

MSB: Beredskap för företag. 

Dialog är A och O 

Företag som har en kontinuitetshantering – en plan B – och har tänkt över hur verksamheten ska göra för att bäst hantera risker och oönskade händelser och skydda företagets information och säkerhet står bättre förberedda när nästa kris kommer, oavsett om det är en pandemi eller något helt annat. Men för att det ska vara praktiskt görbart behöver även informationen – och förutsättningarna – från det offentliga vara tydliga.  

− Centrala myndigheter, länsstyrelser, regioner och kommuner behöver föra en dialog med näringslivet och ha god framförhållning och givetvis kompensera företag vid ökade kostnader kopplat till exempel lagerhållning och liknande, säger Pontus Lindström.  

Exempel på kontinuitetsplanering

Vilka aktiviteter måste alltid fungera för att företaget ska kunna bedriva sin verksamhet? Vad är företaget beroende av för att det ska fungera? 

Vad skulle hända om företaget fick störningar under två veckors tid med: 

  • Vattenförsörjning  
  • Leveranser av varor
  • Personalförsörjning
  • IT och telefoni
  • El
  • Fordon och drivmedel
  • Finansiella tjänster. 

Hur kan företaget göra för att hantera de problem som förutses? Behövs reservutrustning för att skapa redundans?  

Upprätta en checklista på papper som innehåller: 

  1. Rutiner för vad som ska göras om exempelvis vattnet försvinner, elen försvinner eller el och telefoni försvinner
     
  2. Rutiner för vem som är ansvarig för att reservåtgärderna ska utföras och att eventuell reservutrustning finns tillgänglig (till exempel laddade powerbanks och fyllda vattendunkar.)

  3. Kontaktuppgifter till kommun, elbolag eller IT-leverantör.