Det svenska sommarvädret höll inte vad som prognosticerats i form av förväntat höga temperaturer och torka. I skrivande stund ser vi ett skifte från ovädret Hans mot en stabilisering som ger förhoppningar om en fin brittsommar. En förändring mot ett mer stabilt läge ser vi även på fler fronter när vi lyfter blicken mot den ekonomisk-politiska hösten 2023. 

På ett liknande sätt har en annalkande och utdragen lågkonjunktur kommunicerats under lång tid. Samhällsekonomin har likt sommarvädret trotsat de tidiga prognoserna men vi har nu enligt Konjunkturinstitutet hamnat i en lågkonjunktur, som förhoppningsvis bara sträcker sig in under 2024. Utöver detta förutsätts inflationen minska för att under det andra halvåret nästa år sedan ligga kring inflationsmålet på två procent. Räntesänkningar från Riksbanken kan därmed förväntas på nytt framåt sommaren nästa år. Förhoppningsvis ett stabilare läge även här. 

Vi behöver stabilare tider

För är det något vi behöver nu så är det stabilare tider. Vi gick ur askan i elden från pandemi till Ukrainakrig, vilket har medfört att företagen har pressats av såväl el- och inköpspriser som av växelkurs och höga styrräntor. Tillväxten har också varit svag. AB Sverige väntas gå sämst i EU enligt EU-kommissionens prognos för BNP-tillväxt 2023. BNP-fallet under det andra kvartalet i år var också rekordstort, på 1,5 procent.

Småföretagsbarometern visade i våras att lönsamheten är nere på den lägsta nivån sedan 90-talskrisen. Farhågor lyfts om att svenskarnas sparkonton är tömda trots att pandemin fick gemene man att spara som aldrig förr. Samtidigt väntas effekterna av räntehöjningarna först visa sig på lite sikt precis som lågkonjunkturen som ännu inte slagit igenom på arbetsmarknaden. 

Ta fasta på ljuspunkterna

Men vänta nu, här får vi påminna oss om att ekonomi handlar mycket om psykologi. Visst finns det anledningar till deppighet, men det riskerar också att försätta oss i en nedåtgående spiral. Bättre att ta fasta på de ljuspunkter som trots allt finns. 

Ekonomin har visat sig vara förvånansvärt motståndskraftig mot den aviserade lågkonjunkturen. Trots den osäkerhet som följer av turbulenta tider kan småföretag överleva och till och med blomstra genom att anpassa sig efter de unika förhållanden de ställs inför. Men det är ett problem att traditionella penning- och finanspolitiska insatser inte fått förväntat realekonomiskt genomslag. Nog för att småföretag är motståndskraftiga men på sikt går det inte att låta mikroekonomiska förutsättningar stå tillbaka. 

Därför ställer vi företagsamma förhoppningar på regeringens kommande höstbudget som läggs fram den 20 september. Visst har finansminister Elisabeth Svantesson betonat fortsatt uthållighet med inflationsbekämpningen, men Konjunkturinstitutet bedömer samtidigt att regeringen kommer med 45 miljarder kronor i ofinansierade reformer. Nu behövs kostnadslättnader; det kan vara skattelättnader att anställa likt ambitionerna i Tidöavtalet eller sänkt skatt på el och moms. Av regeringens tio skatteremisser, som pumpades ut under försommaren, ser en utökning av jobbskatteavdraget snarare vara att vänta. Vi vill påminna om behovet av en skattemiljö som gynnar entreprenörskap och viljan att starta företag. 

Sätt fokus på näringspolitiken

Vi har också småföretagarvänliga förväntningar på uppdateringen av Tidöavtalet i form av Tidö 2.0 som utlovats direkt efter budgetprocessen. Här förväntar vi oss tydlighet i hur företagens administrativa kostnader ska minska. Mätbara målsättningar är nödvändiga för att arbetet ska kunna ske systematiskt. En minskad regelbörda krävs så att det blir enkelt att driva företag. Handlingskraft behöver också visas vad gäller att stärka företagens produktivitet och att skapa förutsättningar för att fler företag ska kunna växa. 

Vi på Företagarna har saknat de näringspolitiska frågorna i samhällsdebatten på senare tid. Det behövs en påminnelse om att utan en stark och växande företagsamhet har Sverige inte råd med makroekonomiska reformer. Själva grunden för fortsatt uthållig tillväxt, entreprenörskap och företagande och de ekonomisk-politiska förutsättningar som styr dessa aktiviteter, kan inte fortsätta att ständigt sättas på undantag. Vi tror och hoppas att med hösten kommer trösten. Nu krävs konkreta åtgärder för ett bättre företagsklimat!