Snart har det gått ett halvår sedan Storbritannien lämnade EU på riktigt. Efter att ha färdats längs en väg så snårig att den får Boris Johnsons hår att te sig välkammat kunde brexit till slut bli verklighet. Banden klipptes av mitt under den värsta pandemin i mannaminne. Det gör det svårt att isolera effekterna av brexit från störningar orsakade av covid-19-krisen, både för Storbritanniens del och för Sveriges och EU:s vidkommande.

Ingen betvivlar dock att de nya handelsrelationerna kommer att få långsiktiga konsekvenser när Storbritannien och EU nu gått skilda vägar efter 47 år av integration. Storbritannien står nu utanför den inre marknaden. Samtidig är landet en viktig handelspartner för Sverige.

Ökad friktion

I en intervju i Dagens Industri lyfter Storbritanniens Sverigeambassadör Judith Gough bland annat samarbetet mellan Astra Zeneca och Oxforduniversitetet med att ta fram ett vaccin mot covid-19 som ett lyckat exempel på närmare samarbete mellan Sverige och Storbritannien, men hon tillstår att den nya relationen innebär ökad handelsfriktion.  

Seminarium om handeln

För att titta närmare på vad som hänt och vad som är att vänta kommer Stockholms Handelskammare att hålla ett webbsänt seminarium den 1 juli. Det ska försöka besvara flera av de frågor som många ställer sig: Var de svenska företagen tillräckligt förberedda? Hur har import, export och inverteringar påverkats? Vilka oförutsedda problem har dykt upp och hur har de hanterats? Är företagen överlag optimistiska eller pessimistiska inför framtida affärsrelationer mellan Sverige och Storbritannien?

En snabbanalys i tre svar

Theresa Rund.jpg

En av deltagarna på seminariet är Theresa Ryberg, Företagarnas expert på internationell handel och EU-frågor, samt rådgivare för EEN – Enterprise Europe Network.

Vilka är svenska företags största problem? 

Storbritannien är nu ett tredje land, vilket oundvikligt innebär tyngre administrativ börda för alla företag som handlar med Storbritannien. Dessutom har Storbritannien passat på att göra större förändringar i deras momssystem när det gäller försäljning av varor till privatpersoner i Storbritannien. Det gör att svenska (och övriga icke-brittiska) företag måste registrera sig för moms i Storbritannien. Vi ser att många svenska företag då hellre väljer att sluta sälja till Storbritannien och väljer andra, lättare marknader.

Ett annat problem är att handelsavtalet mellan EU och Storbritannien inte omfattar tjänster. För Sveriges del är tjänsteexporten mycket viktig. Den står för ungefär trettio procent av vår export och Storbritannien har varit en av Sveriges största exportmarknader.

Om man ser till de frågor som kommer till EEN så handlar de om allt möjligt rörande både import och export för såväl varor som tjänster. Jag upplever att det som de flesta behöver hjälp med är praktisk information kring hur man hanterar de nya reglerna. Med det sagt händer det att företag hamnat i situationer som inte går att lösa, på grund av antingen dålig förberedelse från hamnens och tullens sida, eller från företagets sida.

Hur tror du att handelsavtalet påverkar relationerna på sikt?

Jag tror inte att Storbritannien kommer att anses som en lika lockande marknad för svenska företag på sikt. De företag som har resurser för att sälja utanför EU kommer fortsätta att handla med Storbritannien, men de som är nybörjarexportörer väljer redan nu att undersöka andra marknader inom EU. Detta kommer ha en negativ effekt på handeln med Storbritannien på sikt.

Jag tror också att båda parterna i detta avtal – EU och Storbritannien – har förlorat på brexit. Men britterna har förlorat ännu mer. EU har tack vare den inre marknadens storlek och tyngd förmåga att förhandla fram mer förmånliga frihandelsavtal än Storbritannien kan göra. Det kommer att öppna upp nya marknader för svenska företag, vilket är positivt givet hur exportberoende den svenska ekonomin är.

Trodde du folkomröstningen om EU 2016 skulle leda hit?

Nej. Precis som många andra blev jag ganska chockad. Jag har alltid trott på vidareutvecklingen av EU med fokus på öppen handel, tillväxt och innovation. Jag hade nog svårt – och har det ännu – att tro på en eventuell upplösning av unionen. Vi kan hur som helst se att EU, trots både pandemin och brexit, står fortsatt stark.

När det gäller själva handelsavtalet blev det ju också en riktig rysare. Även om det är ett bra avtal så hade jag önskat att Bryssel tagit chansen att lämna gamla vanor och faktiskt fokusera på småföretag. Småföretagen utgör ryggraden i EU:s ekonomi och en stor del av EU:s handel med Storbritannien. Men jag är övertygad om att detta bara än början på EU:s nya relation med Storbritannien.