Det kan vara svårt att sätta sig in i vad regeringens giv om arbetsrätten och flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden betyder i detalj. Det beror dels på att det är ett omfattande förslag som lagts fram i tre omfångsrika promemorior på sammanlagt fler än 800 sidor:

  • En reformerad arbetsrätt
  • Grundläggande omställnings- och kompetensstöd
  • Omställningsstudiestöd.

Dels beror det på att förslagen ska behandlas i riksdagen innan de blir lag. De föreslås träda i kraft 2022. Först när förändringarna börjar tillämpas kommer konturerna bit för bit att bli tydligare genom praxis.

Framgång eller misslyckande?

Redan nu pågår en armbrytning om verklighetsbeskrivningen. Är det som både arbetsmarknadsminister Eva Nordmark och Centerpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Martin Ådahl säger en historisk reform? Eller är det som Företagarna anser, tvärtom ett misslyckande?

Om det förde Företagarnas arbetsrättsexpert Lise-Lotte Argulander och Martin Ådahl en intressant diskussion i Svenska Dagbladets podd ledarredaktionen under ledning av Andreas Ericson.  

Lyssna på podden här. 

Olika perspektiv

I korthet kan man beskriva det som att Martin Ådahl menar att reformen innebär ett trendbrott, bort från synen på trygghet som ett system med krångliga regler för att skydda anställningar, till ett system där tryggheten ligger i möjligheten att skaffa ny kompetens och vara konkurrenskraftig på arbetsmarknaden.

Mot det invänder Lise-Lotte Argulander att flexibiliteten för företagen på arbetsmarknaden inte blivit så stor som den skulle behöva vara, men att de får ta ökade kostnader genom systemet med kompetens- och omställningsutbildningar. När det gäller till exempel anställningsformen allmän visstid, som är viktig för många småföretag, innebär reformen en stor försämring för företagen.

Alla kan inte ha kollektivavtal

Både Lise-Lotte Argulander och Martin Ådahl är överens om att parterna har ett stort ansvar att se till att de villkor som ges i avtal går att tillämpa för alla företag.

Upprinnelsen till att det överhuvudtaget blivit en reform är januariavtalet. I dess punkt 20 enades partierna om att modernisera arbetsrätten och anpassa den efter dagens arbetsmarknad, samtidigt som en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls. Bland annat står det i avtalet att Lagen om anställningsskydd – LAS – ska ändras genom ”tydligt utökade undantag från turordningsreglerna”.

Av det har det blivit ett utökat undantag från dagens två anställda till att bli tre. Det står parterna fritt att komma överens om fler undantag i kollektivavtal, men som Lise-Lotte Argulander påpekade har sex av tio små-och medelstora företag inte tecknat kollektivavtal eftersom de inte är anpassade för mindre företags vardag och behov.

Företagarna anser att arbetsrätten behöver förändras mer för att den ska fungera för alla arbetsgivare, även de mindre.