”SARS-CoV-2 är vad det är – ett klotliknande coronavirus, med utstickande proteiner som liknar taggar. Allt annat bestämmer vi själva.”

Så skriver författaren och idéhistorikern Johan Norberg i essän Viruset och världen – är det nu globaliseringen dör? Det är en appell för att upprätthålla våra öppna samhällen och en varning för att pandemier – enligt historikern Stephen Davies – brukar inträffa mot slutet av perioder med växande ekonomisk integration och internationella kontakter. Anledningen till att det är mot slutet av sådana perioder är att pandemierna brukar leda till olika samhällsförändringar i motsatt riktning.

Öppenhet är viktigt för företag

Om det blir så även denna gång är en öppen fråga. Det är som sagt inget som är ödesbestämt eller hugget i sten. Allt handlar om vilka beslut vi fattar.

– Det är många extraordinära åtgärder och befogenheter som snabbt kommit på plats för att begränsa smittspridningen. Det gäller att de rullas tillbaka sedan, i stället för att permanentas. För politiker kan det ibland vara svårt, även i ett land som Sverige som inte gått lika långt som andra länder i nedstängningar. Men se bara på värnskatten som infördes som en tillfällig skatt 1995 under den dåvarande ekonomiska krisen. Det tog femton år innan den kunde avskaffas, säger Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg.

Det finns starka protektionistiska och nationalistiska stämningar i världen; många röster i debatten som pekar på problem med globalisering, frihandel och migration. Förtjänsten med Johan Norbergs essä är att han pekar på problemen med dem.

Tullar på sjukvårdsmaterial

Det ter sig inte så klokt att som Trump-administrationen gjorde, införa tullar på kinesiska varor 2018 och 2019, när varorna som träffades var termometrar, handsprit, monitorer för patientövervakning och medicinsk skyddsutrustning. I coronatider är det inte heller optimalt att hela 46 låg- och medelinkomstländer har tullar på respiratorer. Inte framstår det heller som särdeles genomtänkt när produktionen av ansiktsmasker och skyddshandskar på Mölnlycke Health Care i Tjeckien stoppades eftersom en stor del av de arbetskraften inte kunde passera gränsen från Polen när gränserna stängdes.

Inte heller en i förstone rimlig föreställning om att globalisering leder till sårbarare samhällen på grund av allt utbyte över gränserna håller för en närmare granskning. Johan Norberg skriver att ett ständigt lågintensivt utbyte av mikroorganismer mellan olika befolkningar skapar korsimmunitet vilket innebär att sjukdomar har svårare att utvecklas i isolering och orsaka förödande utbrott. Enligt rön från universiteten i Oxford och Tel Aviv leder vår tids resande visserligen till mer smitta, men minskar samtidigt risken för katastrofala utbrott.

− För ett relativt litet och exportberoende land som Sverige är globaliseringen väldigt viktig. Handel och småföretagens förmåga att nå ut på internationella marknader är avgörande för Sveriges ekonomi och arbetsmarknad, och därmed för vår gemensamma välfärd, säger Daniel Wiberg.

Självförsörjningens självbedrägeri

En annan aspekt av coronakrisen som Johan Norberg lyfter är lockelsen i självförsörjning. Han skriver att pandemin har visar hur sköra våra globala leverantörskedjor är, men konstaterar sedan att det inte gör att de blir mindre sköra om allt koncentreras geografiskt. Då blir sårbarheten för lokala störningar total, samt varor onödigt dyra: ”Självförsörjning på medicinteknik och skyddsutrustning skulle innebära väldigt resursslöseri”, konstaterar han.

− Många svenska små och medelstora företag ingår i globala leverantörskedjor som i vissa fall trasats sönder av coronakrisen. Det bästa sättet att reparera dem är att arbeta för öppenhet i handelspolitiken och se till att företagen förblir livskraftiga och flexibla, säger Daniel Wiberg.