Företagarnas vd Günther Mårder lyfter ett varningens finger i Dagens Industri om reformeringen av Arbetsförmedlingen. Företagarna är positiva till reformen, men är bekymrade över den senaste tidens politiska tvetydighet kring kommunernas roll, höga trösklar för leverantörer, men framförallt ett ensidigt utbudsperspektiv som missar arbetsgivares och företagares behov.

Senast den första november ska Arbetsförmedlingen lämna över sitt förslag till regeringen om hur den nya myndighetens verksamhet ska se ut, vid sidan av externa aktörernas stöd- och matchningsverksamhet. Under våren 2021 ska reformen vara genomförd.

Företagarna vill se småföretagarvänliga reformförslag, förklarar Malin Påhls Hansson, expert på kompetensförsörjning.

Vad bottnar Företagarnas oro i?

Vi ser allt tydligare att de partier som slutit januariavtalet inte verkar överens om rollfördelningen mellan statlig myndighet, kommun och de externa aktörer som förväntas stå startklara för fullskalig stöd- och matchningsverksamget från och med våren 2021. De reformförslag som kommunicerats i de senaste utspelen andas småföretagarovänliga reformer och de verkliga målen och syftena med reformeringen – jobben − hamnar i skymundan.

Om det blir för höga trösklar för att delta i stöd- och matchning kommer mindre aktörer inte att kunna delta. Det skulle innebära att systemet går minste om specialiserade leverantörer med lokal kännedom, som kan lyssna in arbetsgivarnas och företagens behov i större utsträckning än ett fåtal stora leverantörer med mer generella färdigheter. Att erbjuda mindre företag att verka som underleverantörer löser inte det problemet.

Vad vill Företagarna ska hända nu?

Det finns fortfarande ett momentum i frågan, men det gäller att vara fokuserad nu. Partierna som slutit januariavtalet behöver vara glasklara med reformens syfte: att skapa ett system som främjar kompetensförsörjningen. Vi är kritiska till att efterfrågeperspektivet blivit eftersatt. Det är inte hållbart längre. Det finns fortfarande tid att bygga ett system för kompetensförsörjning som är anpassat för förutsättningarna och behoven hos små- och medelstora företag. Det är dem som skapar fyra av fem jobbtillfällen. Men då är det viktigt att beakta både utbud och efterfrågan. Annars går det inte att komma i mål inom den tidsram som är satt för reformen.

Hur vill Företagarna att reformen ska landa?

Vi vill se en renodlad Arbetsmarknadsmyndighet med externa aktörer som sköter stöd- och matchningsverksamheten. Ett viktigt ledord är digitalisering som kan förenkla, förbättra och förkorta tiden för matchningsprocesser mellan arbetsgivare och arbetssökande. Ett annat är mångfald av leverantörer av stöd- och matchning. Det är de som har bäst förutsättningar att bedriva specialiserat verksamhet på den arbetsmarknaden de känner utan och innan som ska ha uppdraget. Detta förutsätter låga trösklar, med hög grad av kontroll för bästa kvalitet. För att främja utvecklingen av marknaden i hela landet bör kommuner inte delta som konkurrerande aktörer.

Varför behöver Arbetsförmedlingen reformeras?

Det har under flera år blivit allt tydligare att myndigheten trots sin stora budget och organisation inte mäktat med att möta de behov som arbetsgivare på en modern arbetsmarknad efterfrågar. Kompetensbristen är sedan flera år företagens största tillväxthinder.

I Företagarnas myndighetsranking, som bland annat frågar företagare hur de upplever service och bemötande från olika myndigheter, fick Arbetsförmedlingen bland de lägsta resultaten. När det kommer till Arbetsförmedlingens tjänster så uppger så många som 8 av 10 företagare att de rekryterar nya medarbetare inom sina egna nätverk. En bidragande orsak till begränsad kompetens.

Det är allvarligt att skattebetalare har plöjt ner miljarder i myndighetens verksamhet – utan att den har uppnått förväntat resultat inom ett område som är helt avgörande för Sverige framtid, nämligen matchningen på arbetsmarknaden.