Vad är poängen med regionala företagsstöd om småföretag inte kan använda dem? Det undrar Maud Herkules som driver en reklam- och marknadsföringsbyrå i Ragunda. Hon är i kontakt med många företagare i östra Jämtland som skulle kunna växla upp verksamheten om de om åt stödpengar.

− För att få tillgång till de här stödpengarna måste du först ha pengarna att satsa för att sedan kunna få tillbaka dem. Men om man har en liten verksamhet går det inte att gå till banken och få lån. Här i Ragunda är det inte heller så att man kan låna på fastigheten, eftersom bostadspriserna är så låga. Resultatet blir att man inte kommer åt pengar för att kunna använda stöden, säger Maud.

Fel hur man än gör

Problemet handlar inte bara om att det är omöjligt för många småföretagare att ligga ute med projektpengarna under den period som stödet pågår. Det är även svårt att ansöka på grund av det som Maud beskriver som komplicerad pappersexercis.

− Vi får ibland höra från företrädare för regionen eller Länsstyrelsen att det finns mycket EU-pengar att söka i programmen, men de är ju inte anpassade för våra företag och våra behov. Jag tycker inte att det finns tillräcklig förståelse för det, säger hon.
Maud Herkules.jpg
För många småförtagare som Maud möter handlar det om relativt små summor som skulle göra mycket stor skillnad och ge verksamheten en skjuts. Men sådana stöd kommer de inte åt.

− Det blir fel hur man än gör. Antingen får man höra att man satsar för lite på företaget om man bara söker ett mindre stöd, eller så får man nej från banken för att kunna ligga ute med större summor till dess att man kommer att få tillbaka projektstöd, säger hon.

Krångliga främjarsystem


Daniel Wiberg är chefsekonom på Företagarna. Han konstaterar att en majoritet av alla företag finansierar sin löpande verksamhet och investeringar med den egna intjäningen. Samtidigt upplever många företagare svårigheten att få finansiering till rimliga villkor som ett av de främsta hindren för expansion och nyanställning, enligt Företagarnas återkommande undersökningar.

− Eftersom företagsstöd finns i otroligt många former, allt ifrån skattesubventioner och innovationsstöd till riktade stöd för miljöinvesteringar talar man om främjarsystem. Ett problem med detta, som företagare brukar lyfta är just att hela systemet upplevs som otillgängliga och administrativt betungande, säger han.
Inom finansiering är Företagarna tydliga med att regering och myndigheter måste säkerställa att de statliga finansieringsinsatserna verkligen kommer de små och växande företagen till del genom ett ökat fokus på uppstart- och tillväxtfaserna i småföretagen. Utökad lånefinansiering genom exempelvis Almis tillväxtlån eller innovationslån kan vara en framkomlig väg.

− Det hävdas ofta att olika former av stöd till mindre och växande företag är ineffektiva och inte leder till mer lönsamma företag. Men syftet är inte mer lönsamma företag. Syftet är att fler ska våga starta och driva företag, att företagen ska växa och anställa, samt att företagen ska få bättre möjligheter att överlevande och konkurrera, säger Daniel Wiberg.

Företagarna arbetar för att det ska bli lättare att förstå och lättare att komma åt finansiering som finns tillgänglig genom de statliga aktörerna och EU.