Viktig delseger för reformerad arbetsrätt

Att reformera uppsägningsgrunden personliga skäl är en viktig fråga för mindre företag och något som Företagarna har arbetat för under lång tid. Ända sedan det stod klart i januariöverenskommelsen att arbetsrätten skulle reformeras har det dock kvarstått frågetecken om huruvida just uppsägning på grund av personliga skäl skulle ingå i en sådan utredning.

Idag konstateras dock att så är fallet. ”Hur kostnaderna för arbetsgivare vid uppsägningar kan bli lägre bör särskilt fokus läggas på kostnader kopplade till uppsägningar på grund av personliga skäl”, står det i utredningsdirektivet, något som välkomnas av Företagarna.

– Idag är det svårt, dyrt och förknippad med stor osäkerhet för den arbetsgivare som vill säga upp en medarbetare på grund av personliga skäl. Att man ser över de bestämmelserna är en avgörande del i att förbättra företagsklimatet, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

Krånglig process för småföretagare

När en arbetsgivare önskar säga upp en arbetstagare av personliga skäl kan för det första bli en långdragen process om personen motsäger sig uppsägningen. Ofta hamnar fallet då i domstolen där det kan dröja så länge som 18 månader innan ärendet behandlas.

Under hela tvisteperioden är arbetsgivaren, trots att arbetstagaren kanske inte ens inte utför något arbete, skyldig att betala ut lön. Skulle det visa sig att uppsägningen på grund av personliga skäl vilade på en felaktig grund enligt domstolen måste arbetsgivaren dessutom betala höga skadestånd.

Om arbetsgivaren mot förmodan skulle få rätt så kan arbetstagaren ändå behålla lönen som betalats under domstolsprocessen. För ett mindre företag kan det innebära påtaglig ekonomisk skada.

– De kostnader och den stora osäkerhet som är förknippad med att säga upp på grund av personliga skäl måste minska om företag ska våga anställa och ta risker. Idag avstår många företag på grund av rädsla för att göra felrekryteringar och de svårigheter det medför att kunna göra sig av med personal som exempelvis missköter sig, säger Lise-Lotte Argulander.

Företag utan kollektivavtal måste beaktas

Det som händer nu är att den särskilda utredaren som tillsatts, justitierådet Gudmund Toijer, inleder arbetet och ska presentera ett slutgiltigt förslag senast till 31 maj 2020. Under tiden finns även en möjlighet att parterna, facken och arbetsgivarorganisationerna, kan komma överens om ett förslag. Men det kan vara problematiskt.

– Problemet är att de inte företräder företagen som inte har kollektivavtal, och därmed inte kan förväntas ta deras intressen i beaktande även om det vore det bästa. Idag har 6 av 10 företag inte tecknat kollektivavtal, och ska deras intressen tas tillvara i den här processen kan man inte lämna över hela arbetet till parterna, säger Lise-Lotte Argulander.

Undantag i turordningsregler och kompetensutveckling

Utöver att utredningen ska se över uppsägning av personliga skäl kommer även antalet undantag från turordningsreglerna ingå i utredningens översyn. Även detta är något som välkomnas av Företagarna. Däremot finns en oro över att de minskade kostnaderna för företagen som skulle kunna komma av det kan ätas upp av en tredje del i utredningen.

Det handlar om skrivningen som säger att företagen ska ta ett större, lagstadgat ansvar för kompetensutveckling för företagets medarbetare.

– Det är i grunden bra med kompetensutveckling, men vi ser med oro på hur man i det här utredningsdirektivet går mot att vilja försöka fastställa formerna för det genom lag. Det kan komma att bli väldigt kostsamt för företagen, beroende på hur man väljer att utforma det, säger Hanna Cederqvist, expert på kompetensförsörjningsfrågor på Företagarna.