Statistiken talar sitt tydliga språk. Enligt Skolverkets väljer en överväldigande majoritet av gymnasieeleverna den akademiska vägen i stället för yrkesutbildningar. Detta trots att det finns ett brett utbud av yrkesinriktade program som starkt efterfrågas på arbetsmarknaden. Trots att yrkesprogrammen numera återigen är högskoleförberedande. Dessa alternativ får fortfarande stå tillbaka till förmån för traditionella akademiska utbildningar. 

Det handlar alltså inte om okunskap eller brist på information utan om någonting annat. En möjlig förklaring till detta kan vara att såväl yrkesutbildningar som träning kräver en aktiv och ibland utmanande insats, där du behöver engagera dig i praktiskt lärande och direkt tillämpning av kunskap. Trots att belöningarna på lång sikt är tydliga kan vägen dit verka krävande och utmanande för många.

Samhället kan också, oavsiktligt eller ej, skicka signaler om att den akademiska vägen är överlägsen. Förväntningar kan i värsta fall avskräcka från det som egentligen vore rätt.  Denna stigmatisering av yrkesutbildningar kan avskräcka unga människor från att välja dem, även om de är medvetna om att det är en framgångsrik väg till arbete, som många gånger även leder till högre lön.

Hur kan vi som samhälle ompröva och omvärdera synen på yrkesutbildningar och praktiska yrken? Det är dags att bryta den trista bilden och erkänna dessa utbildningars värde för individens karriär och samhällets utveckling. Företag skriker efter målare, plåtslagare och fordonsreparatörer betydligt mer än efter kommunikatörer, mäklare och ekonomer. Att faktiskt vara eftertraktad borde bara i sig vara statushöjande.

Det är dags att förstå att handlingarna vi tar i dag kommer att forma både våra framtida jag och samhället som helhet. Att välja en yrkesutbildning är inte bara ett smart karriärval, det är ett nyårslöfte till en ljus framtid som är bestående på sikt. Låt 2024 bli året då vi förverkligar våra potentialer och når nya höjder, både i arbetslivet och hälsan. 

Frida Boklund, regionchef Företagarna