En låda öppnas och i nästa sekund stirrar flera tusen små ögon på oss. Några är blåa, andra gröna eller bruna. Samtliga är handblåsta och tillverkade av glas. För patienterna är de här ögonen livsviktiga. Att tillverka och anpassa ögonproteser av glas är ett hantverk som tar många år att lära sig.

Ann-Charlotte Müller-Uri är okularist i femte generation. Hon bedriver vårdverksamhet i nära samarbete med ögonsjukvården, och i Sverige finns cirka 5 000 personer som lever med en ögonprotes i glas. Vanligast är att patienten drabbats av en cancertumör eller en olycka, men det finns även människor som behöver få en ögonprotes redan från födseln.

Tekniken utvecklades av hennes tyska förfader Ludwig Müller-Uri som från början bara gjorde dockögon av glas. En ögonläkare bad honom sedan att försöka tillverka ögonproteser till människor med samma teknik. Den allra första glasprotesen testades framgångsrikt på en patient år 1835 och sedan dess har tekniken utvecklats och spridit sig till fler länder.

– Det tyska företaget, som jag är delägare i, startades redan 1860. Min farfar arbetade i Sverige redan 1924, så vi firar hundraårsjubileum nästa år, säger Ann-Charlotte Müller-Uri.

Så verklighetroget som möjligt

Dagens patient har kommit till hennes mottagning på Sophiahemmet i Stockholm från Eskilstuna. Kvinnan har ett friskt högeröga, men har haft ögonprotes till vänsterögat i 25 år. Efter några års användning blir glaset slitet och behöver bytas ut. Nu har hon bokat tid för utprovning av ett nytt öga. Ann-Charlotte Müller-Uri börjar med att välja rätt nyans bland alla tusentals ögon. Ett blågrönt exemplar matchar det friska ögat perfekt. Under den timma som patienten är på plats handlar allt om att göra det nya ögat så verklighetstroget som möjligt.

- Många gick också till min pappa och min farfar innan jag tog över. Det här är ett socialt yrke, man måste ha mycket empati, säger Ann-Charlotte Müller-Uri.

Hon sitter framför en liten gasolbrännare. En knallorange låga riktas mot det utvalda ögat. Med jämna mellanrum blåser hon in luft, precis som en glasblåsare. Med eldens hjälp formar hon glasögat som hon vill ha det.

Verksamhet i åtta länder

I takt med att vården blivit bättre på att hitta tumörer i ett tidigt skede har gruppen av patienter som fått sitt öga bortopererat ökat. En del andra patientgrupper har i stället minskat.

– Under första och andra världskriget hade vi mycket att göra. Även arbetsplatsolyckorna har minskat eftersom många av de farligaste arbetena är borttagna, och när bilbältet blev lag minskade också mängden trafikskadade, berättar Ann- Charlotte Müller-Uri.

I dag är bolaget verksamt i åtta länder. Hon har sammanlagt 15 anställda, varav alla utom två bor i Tyskland. Hennes kollegor kommer ofta till Sverige för att hjälpa henne ta emot patienter på olika sjukhus i städer som Umeå, Sundsvall, Uppsala, Stockholm, Linköping, Karlskoga, Växjö, Lund och Göteborg. Själv har hon cirka 90 resdagar per år.

Formar ögat till en halvmåne

Lugnt och metodiskt lägger Ann-Charlotte Müller-Uri på smala strängar av rött glas som imiterar blodkärl. Flera av verktygen har tillhört hennes äldre släktingar och hon är själv utbildad i Tyskland. Hon formar ögat till en halvmåne, nu måste det bara svalna. En utprovning visar att ögat passar utmärkt.

– Glas är väldigt snällt mot slemhinnan och orsakar inga allergiska reaktioner. För mig är det helt klart det bästa materialet, säger Ann- Charlotte Müller-Uri.

Fakta om AD. Müller Söhne

Startår: 1860 (i Sverige 1924).
Verksamhet: Tillverkar ögonproteser i glas.
Plats: Sverige och Tyskland.
Antal anställda: 15 personer, varav 2 i Sverige.
Omsättning 2022: 7,9 miljoner kronor (Sverige).
Ann-Charlotte Müller-Uris bästa råd till företagare: – Var noga med detaljerna och med dina val av rådgivare.

Text: Anna Liljemalm.