På tisdagen presenterade Riksrevisionen, en oberoende myndighet under riksdagen, en granskning av systemet för arbetsgivares ersättning för höga sjuklönekostnader. Det är en av två genomlysningar av systemet som är aktuella just nu. På fredag väntas ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, presentera sitt regeringsuppdrag. ISF ska redovisa hur Försäkringskassan arbetar för att motverka och upptäcka felaktiga utbetalningar inom ersättning för höga sjuklönekostnader. 

Regeringen slopar taket för sjuklönekostnader

Helt fel att öka företagens sjuklönekostnader

Regeringen har dock – trots att nya rön väntade runt hörnet – redan i september meddelat att ersättningen till arbetsgivare för höga sjuklönekostnader kommer att fasas ut. Lise-Lotte.png

− Regeringen menar att risken för felaktiga utbetalningar är hög då systemet är delvis automatiserat och svårt att kontrollera. Men felaktiga utbetalningar som medvetet orsakats av arbetsgivare utgjorde 2022 endast 0,2 procent av de totala utgifterna, enligt Försäkringskassan. Att slopa systemet med två promille fusk som motiv vore helt absurt, säger Lise-Lotte Argulander, Företagarnas expert på arbetsrätt och arbetsmiljö. 

Risk för felaktiga utbetalningar

Riksrevisionen menar i sin granskning att utformningen av systemet för ersättning för höga sjuklönekostnader innebär stor risk för felaktiga utbetalningar. Den rekommenderar därför fler kontroller och bättre möjligheter att dela information mellan Försäkringskassan och Skatteverket. Dessutom rekommenderar granskningen att arbetsgivarnas skyldighet att lämna information skärps och kombineras med sanktionsavgifter.  

− Riksrevisionen visar att det går att angripa problemen som regeringen pekar på genom att justera i det nuvarande systemet, utan att kasta ut barnet med badvattnet. Med tanke på den låga nivån av fusk borde det gå att komma åt genom rätt utformade åtgärder, säger Lise-Lotte Argulander.  

Regeringen grundar sitt beslut på att den dels anser att riskerna för felaktiga utbetalningar är stora samtidigt som möjligheterna att identifiera dessa är små, dels att ersättningsnivåerna minskar drivkrafterna att förebygga sjukfrånvaro och vidta åtgärder för att sjukskrivna anställda ska kunna återgå i arbete.  

Lise-Lotte Argulander är kritisk till de skäl som regeringen lagt fram.  

− Vi vet att ersättningen för höga sjuklönekostnader är en ovärderlig hjälp för de allra minsta företagen med höga sjuklönekostnader. Småföretagen har generellt låg sjukfrånvaro, särskilt jämfört med kommuner och regioner. I våra undersökningar visar det sig också att risken för höga sjuklönekostnader ofta är ett hinder för att våga anställa, säger hon.