Bråda dagar väntar dem som lägger scheman för anställda inom flera yrken i den kommunala- och regionala verksamheten. Från och med den 1 oktober i år gäller nya och skärpta regler för dygnsvila i kollektivavtalet Allmänna bestämmelser. Räddningstjänsten, ambulansverksamheten, personlig assistens och LSS är verksamheter som direkt berörs av ändringarna.

Syftet med de nya reglerna är att värna de anställdas skydd och göra avtalet förenligt med EU:s arbetstidsdirektiv. Grundregeln framgent är att en arbetstagare har rätt till 11 timmars dygnsvila per 24- timmars period och vilan ska inte delas upp.

Kritik från brandmänLise-Lotte liten.png

I samband med avtalsrörelsen har förändringarna stött på patrull från utövare i flera yrkesgrupper, bland annat brandmän och personliga assistenter, som ser nackdelar med att inte kunna behålla dagens regler.

I ett inslag i SVT:s nyheter förklarar Företagarnas arbetsrättsexpert Lise-Lotte Argulander vad som ligger i vågskålarna för både arbetsgivare och arbetstagare.

Lise-Lotte Argulander i SVT: Dygnsvilan skärps. Här är för- och motargumentet.

Ingen blixt från klar himmel

Ändringarna i reglerna för dygnsvila är varken plötsliga eller oväntade. EU-kommissionen har tidigare gjort klart att dessa regler för de offentliganställda som omfattas av kollektivavtalet Allmänna bestämmelser inte varit tillräckligt tydliga. Regeringen gav därför parterna i uppdrag att förhandla fram ett nytt avtal. Arbetsgivarna i Sveriges kommuner och regioner (SKR) och de kommunala företagens arbetsgivarorganisation, Sobona kom i december i fjol överens med de fackliga företrädarna i Kommunal, Vårdförbundet, Allmän kommunal verksamhet och Akademiker Alliansen om att skärpa reglerna om dygnsvila.

− För att göra en lång och snårig historia kort har EU under flera årtionden utvidgat och förändrat bestämmelser för arbetsmarknaden som en del av den gemensamma socialpolitiken. Olika medlemsländer har genom åren stiftat lagar som inte varit förenliga med EU:s direktiv och tolkningarna har skiftat, så det är inget nytt eller plötsligt som hänt, säger Lise-Lotte Argulander.

Påverkas vanliga företagare?

Från och med den 1 oktober kommer alltså inte kollektivavtal längre kunna göra avsteg från bestämmelserna i arbetstidslagen, utan att det som sägs i den och i bestämmelserna i EU:s arbetstidsdirektiv gäller för alla på arbetsmarknaden.

− Sex av tio företag omfattas inte av kollektivavtal och har alltid behövt förhålla sig till de striktare bestämmelserna som finns i lagen, så för dem blir den enda skillnaden att även andra måste förhålla sig till det regelverk som redan gäller för dem, säger Lise-Lotte Argulander.

Med det sagt är lagens regler om dygnsvila svårtillämpbar för många företag inom till exempel besöksnäringen och produktion som kräver skiftarbete.

 − De offentliganställda som nu protesterar mot att de inte kommer att kunna ha önskescheman som ger långa sammanhängande ledigheter efter långa arbetspass på grund av dygnsvilobestämmelserna är på väg att sätta sig i samma båt som många anställda i småföretag redan sitter i, säger Lise-Lotte Argulander.

Minskad flexibilitet

För många företag vore det önskvärt att ha mer flexibla regler som gör att de anställda och företagsledningen kan enas om vad som passar bäst i den egna verksamheten, men det är alltså inte tillåtet. Genom att undantagen som hittills kunnat göras i kollektivavtal försvinner blir villkoren på sätt och vis mer jämlika, men de innebär att EU-reglerna gör arbetsrätten mer rigid. Förmodligen kommer fler kollektivavtal att behöva ändras för att uppfylla EU-direktivens krav och lagstiftningen.

− Det är problematiskt när vi i Sverige inte längre får styra över våra kollektivavtal och ha de undantag vi har haft i kollektivavtalen genom vår svenska modell, säger Lise-Lotte Argulander.