På onsdagen röstade riksdagen igenom förslaget om att alla nationella yrkesprogram i gymnasieskolan ska ge behörighet till universitets- och högskolestudier, med möjlighet att välja bort dessa kurser. Företagarna menar att det är ett viktigt beslut för att stärka attraktiviteten till yrkesprogrammen.

− Det är mycket glädjande att såväl Moderaterna som Centerpartiet och Kristdemokraterna bytt fot och röstat bifall till propositionen. Det är någonting vi arbetat för en längre tid och positivt att vi fått gehör, säger Anna Libietis, expert inom utbildningsfrågor och kompetensförsörjning på Företagarna.Anna_Libietis_rund.jpg

För få väljer yrkesprogram

Svårigheten att hitta lämplig arbetskraft är sedan fler än tio år tillbaka företagens största tillväxthinder. Framför allt efterfrågar företagen yrkesutbildad arbetskraft och enligt SCB kommer behovet öka starkt fram till 2035.

Sedan gymnasiereformen 2011 har söktrycket till yrkesutbildningarna stadigt sjunkit, trots att dessa efterfrågas allra mest av näringslivet. Att söktrycket sjunkit dramatiskt sammanföll med att man tog bort de gymnasiekurser som ger grundläggande behörighet till högskolan på yrkesprogrammen.

− Trots att de ungdomar som väljer att läsa en yrkesutbildning i det närmsta är garanterade jobb, är det i dag alldeles för få som väljer dessa utbildningar, säger Anna Libietis.

Tydlig signal om värdet

Ungdomar anger själva att den viktigaste orsaken till att välja bort yrkesprogrammen är just att de inte per automatik varit högskoleförberedande. Det är mot den bakgrunden Företagarna ser riksdagens beslut som avgörande för företagens framtida kompetensförsörjning. Det ger en tydlig signal till elever och föräldrar att yrkesprogrammen innebär stora möjligheter, på både kort och lång sikt.

Jämfört med Norge, Danmark, Finland, Storbritannien, Nederländerna och Tyskland är det en betydligt lägre andel som väljer ett yrkesprogram i Sverige. Beräkningar visar att fyrtio procent av en årskull skulle behöva välja yrkesprogrammen. I dag är andelen trettio procent och var fjärde elev fullföljer inte utbildningen.

− Bristen är stor inom de flesta sektorer: det handlar om elektriker, yrkeschaufförer, rörmokare och kockar för att ge några konkreta exempel. Att fler väljer en yrkesutbildning är en framtidsfråga för Sverige, säger Anna Libietis.

Väg in företagens behov 

Företagarna anser att det krävs fler förändringar för att ungdomar ska komma i arbete och för att företagen ska kunna tackla sina kompetensbehov. Det finns ett stort behov av att stärka yrkesprogrammen ytterligare och stärka företagens inflytande så utbildningarna i möjligaste mån möter behoven.

− Ett viktigt beslut som även det ska upp på riksdagens bord under våren är förbättrad planering och dimensionering av gymnasie- och gymnasial vuxenutbildning, där hänsyn ska tas inte bara till elevernas önskemål utan även till företagens behov. Även det är en avgörande förändring, säger Anna Libietis.

Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 januari 2023 och tillämpas första gången på utbildningar som startar höstterminen 2023.