Regeringen har under den senaste tiden fått kritik från många håll för att den inte lämnat ett tydligt besked om den kommer att skjuta till medel för miljöbonus. Det var i augusti som Transportstyrelsen meddelade att utbetalningarna pausas i avvaktan på att mer pengar tillförs. Efter veckor av väntan meddelade miljö- och klimatminister Per Bolund och infrastrukturminister Tomas Eneroth under en pressträff på måndagen att regeringen tillför 1,9 miljarder kronor i höständringsbudgeten.

− Det här är ju verkligen kärt besvär. Vi är oerhört glada över att svenska folket nu väljer att köpa de allra bästa bilarna med de lägsta utsläppen, sade Per Bolund.

Skärpt miljöstyrning av fordon

Beskedet från de båda ministrarna leveraredes i ett paket av Thomas Eneroth kallade för sköna, gröna klimatmiljarder. Det står klart att regeringen avser öka takten i omställningen av fordonsparken genom att göra det ännu mindre attraktivt att köra bilar som släpper ut växthusgaser, samtidigt som flera ändringar införs i bonusdelen.

Fel fasa ut bonus för laddhybrider

Redan nästa år vill regeringen sänka den högsta möjliga miljöbonusen för laddhybrider, från dagens 45 000 kronor till 20 000 kronor, för att år 2023 ytterligare sänka nivån till maximalt 10 000 kronor.

philip rund.png

− Det är illa att regeringen vill gå fram så snabbt med utfasningen av bonus för laddhybrider. För många som är beroende av bil är laddhybrid det mest gångbara alternativet med tanke på att det på många håll inte går att ladda rena elbilar på grund av bristande laddinfrastruktur, säger Philip Thunborg, Företagarnas expert på hållbarhet och infrastruktur.

Ingen miljöbonus till dyrare elbilar

Ribban höjs för vad som krävs för att få ta del av klimatbonusen mätt som gram koldioxid per kilometer sänks från året 60 gram till 50 gram år 2022 och 30 gram år 2023. Dessutom vill regeringen sänka den lägre gränsen för den förhöjda fordonskatten (malus) från 90 gram till 75 gram och gränsen för ytterligare förhöjd fordonsskatt från 130 gram till 125 gram. Förslagen inom malus-delen kommer att skickas på remiss och regeringen räknar med att kunna återkomma till regeringen med ett förslag om höjd malus under 2022.

Regeringen inför ett pristak på hur mycket en ny bil får kosta för att kunna bli föremål för bonus. Det sätts vid 700 000 kronor.

− Har man råd med en så dyr bil behöver man inte statens hjälp för att göra ett klimatsmart val, sade Per Bolund på pressträffen.

Lägsta bonus sänks nästa år från 10 000 kronor till 5 000 kronor samtidigt som maxbonus sänks från 70 000 kronor till 50 000 kronor år 2023.

− Det är väntat att bonusdelen bromsas in samtidigt som malusdelen kommer att vara kvar mycket längre, men för många företagare krockar regeringens visioner med verkligheten, säger Philip Thunborg.

Inför eget system för lättare lastbilar

Regeringen är medveten om att det finns verksamheter som är beroende av bilar som inte klarar av de nya strängare kraven. På pressträffen sade ministrarna att regeringen avser undersöka hur personer med funktionsnedsättningar kan få kompensation inom bilstödet när de fordon som de är hänvisade till blir dyrare.

Företagarna har länge förespråkat att bonus-malus-systemet skulle kunna göras mer rättvist genom att väga in transportnyttan. När personbilar och lätta lastbilar behandlas i samma system missgynnas fordon som används av olika serviceverksamheter, exempelvis hantverkare och distributionsföretag, eftersom de generellt är både tyngre och större än personbilar.

− Personbilar och lätta lastbilar har olika användningsområden. Det vore rimligare att upprätta ett parallellt system där fordon med samma användningsområde jämförs med varandra, och därefter kan bonus respektive malus räknas ut, säger Philip Thunborg.