En av statens viktigaste uppgifter är att skydda och förvalta det vi äger gemensamt, och i det arbetet finns ett stort behov av balans mellan olika intressen och värden. När ett intresse får för stort inflytande uppstår snabbt problem och förtroende för systemet minskar. En sådan obalans ser vi väldigt tydligt vad gäller strandskyddet. För ett starkare företagsklimat i hela landet, med goda förutsättningar att bo och verka även på lands- och glesbygd, krävs ett förändrat strandskydd.

Självklart vill svenskarna bevara stränderna runt om i landet. Men vi måste också komma ihåg att Sverige har stränder längs kust och sjöar till en sträcka som motsvarar tio varv runt jorden. Inte ett varv: tio varv där varje varv är 40 000 kilometer långt och totalsumman slutar på 400 000 kilometer strand. Nästan alla dessa stränder omfattas i dag av ett generellt byggförbud. Problemet blir uppenbart och uppmärksammas av fler och fler, även landets kommuner. I en enkät gjord av SKR (Sveriges kommuner och regioner) uppgav nio av tio kommuner att strandskyddet hindrar nybyggnation. Trycket på förändring är med andra ord stort. Så varför händer så lite på området?

Länsstyrelsernas roll

Länsstyrelserna har stor makt över strandskyddet och tillämpar i dag regelverket ofta allt för långtgående och godtyckligt. Exempelvis har flera länsstyrelser utvidgat strandskyddet att gälla 300 meter från strandkanten i stället för 100 meter – utan att motivera varför och utan att ta hänsyn till hur det ser ut på den givna platsen. Att tydliggöra och begränsa länsstyrelsernas mandat vore ett viktigt steg framåt.

Kommunernas roll

Det måste finnas mer tillit till att kommunen har tillräcklig lokal kännedom för att kunna ta beslut om när och var strandskyddet ska gälla, så att mer småskalig bebyggelse som gynnar landsbygden kan sättas i verket. Förutsättningarna ser olika ut i landet och därför måste regelverket ta hänsyn till lokala skillnader. Ge kommunens folkvalda möjlighet att lyfta kommunen med hjälp av strändernas stora potential och attraktionskraft.

Regelverket och framtiden för strandskyddet

Regelverket är så snårigt och tillämpas på olika sätt runt om i landet att det har blivit ett hinder för samhällsutvecklingen, särskilt på landsbygden där strandnära byggnation kan göra stor skillnad. Strandskyddet måste därför göras om. Dagens lagstiftning är oförutsägbar och tillämpas många gånger på ett orimligt sätt för såväl kommuner som näringsliv, och utgör därför ett hinder för konkurrenskraft och utveckling i orter utanför storstäderna. Med en ändrad strandskyddslagstiftning bör det generella strandskyddet avskaffas och i stället bör kommunerna ansvara för att bestämma platser där ett strandskydd kan behövas för att skydda särskilda naturvärden för exploatering.