Coronaviruset som gör folk sjuka i covid-19 släpper inte greppet. Utvecklingen i Europa blinkar rött på många håll. Även om läget i smittspridningen inte är lika allvarlig i Sverige just nu så ökar den även här. Budskapet från regering, Folkhälsomyndigheten och de regionala smittskydden är att alla måste hjälpa till att hålla i och hålla ut.

Ju längre tid som går desto tydligare blir det att den förbudsförordning som begränsar möjligheterna att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar brustit i träffsäkerhet.

− Det är svårt för företagare att förstå logiken i varför det kan vara trängsel på vissa platser men nästan råda näringsförbud på andra, säger Pontus Lindström, näringspolitisk expert på Företagarna.

Ta bort onödiga hinder

Företagarna har efterfrågat restriktioner med bättre träffsäkerhet. Nyligen genomfördes en sådan. Från och med den 8 oktober gäller inte förbudsförordningen för serveringsställen som omfattas av lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Samtidigt kom det som en besvikelse för många att den sedan tidigare aviserade lättnaden för publikrestriktioner skjutits på framtiden.

− Alla förstår riskerna förknippade med trängsel vid stora folksamlingar. Det vi och många företag efterfrågat länge nu är mer träffsäkra restriktioner som inte reser onödiga hinder för företag, säger Pontus Lindström.

Mot bakgrunden av det uppenbara behovet av förbättrade restriktioner välkomnar Företagarna att regeringen nu gått vidare med att se över regelverket genom två nya uppdrag till Folkhälsomyndigheten.

− Vi vill göra anpassningar så snart situationen medger. Därför är det viktigt att Folkhälsomyndigheten löpande följer läget i pandemin, och att vi har riktlinjer för hur man kan ordna arrangemang där risken för smittspridning minimeras, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande från regeringen när uppdragen tillkännagavs.

Översyn av tak och undantag

Det ena uppdraget innebär att Folkhälsomyndigheten ska analysera möjligheterna för förändringar av förbudsförordningen och löpande se över och vid behov anpassa allmänna råd eller rekommendationer för hur olika typer av arrangemang ska kunna genomföras på ett säkert sätt. Översynen och anpassningen omfattar både maxgränsen för deltagare – den så kallade femtiogränsen – och möjligheten att införa nya undantag från den generella begränsningen. Det kan gälla till exempel loppmarknader, mässor, nöjesparker, motion- och idrottsverksamhet utomhus och demonstrationer.

Dialog och översyn med ansvariga aktörer

Det andra uppdraget innebär att Folkhälsomyndigheten – i dialog med de som är ansvariga – ska se över befintliga allmänna råd eller rekommendationer för hur olika typer av arrangemang och andra verksamheter ska kunna genomföras på ett säkert sätt, alternativt ta fram nya. Myndigheten ska stötta ansvariga aktörer att genomföra arrangemang och andra verksamheter så smittsäkert som möjligt. Det kan handla om kultur- och idrottsarrangemang, mässor, nöjesparker och loppmarknader.

Agera skyndsamt

Det första uppdraget ska till att börja med redovisas den 1 november och den 1 december för att sedan redovisas senast den 15:e varannan månad med start i januari 2021, eller oftare om så krävs så länge förbudsförordningen gäller.

Det andra uppdraget ska redovisas den 1 december och den 1 april 2021 utan att för den skull tränga ut den kontinuerliga uppdateringen av råd och rekommendationer som Folkhälsomyndigheten gör.

− Det är bra att regeringen går vidare med de här förändringarna men i vanlig ordning så är det är alldeles för sent. Gång på gång hör man statsråd som beklagar att ordningslagen inte är träffsäker när det kommer till att minska smittspridningen. Samtidigt har det nu gått över sju månader sedan lagen började tillämpas. Varför regeringen och dess samarbetspartier under hela den här tidsperioden inte har försökt ändra lagens utformning är minst sagt oförståeligt, säger Pontus Lindström.