Artificiell intelligens kan få nyanlända i jobb – används inte

Kan artificiell intelligens snabba på och underlätta nyanländas inträde på arbetsmarknaden? Mycket talar för det.

Forskare vid universiteten i Lund och Oxford samt vid Worcester Polytechnic Institute i Massachusetts har utvecklat ett datorprogram som använder en avancerad matchningsalgoritm och maskininlärning för att kunna placera nyanlända där de har störst möjligheter att få jobb.

Datorprogrammet heter Annie MOORE, döpt efter den första personen som steg i land på immigrationsstationen Ellis Island i New York 1892. MOORE står för Matching and Outcome Optimization for Refugee Empowerment.

Annie MOORE förbättrar matchning 

Matchnings- och optimeringsprogrammet har sedan i fjol med framgång används av Hebrew Immigrant Aid Society, HIAS, en av de nio amerikanska organisationer som har uppdraget att placera kvotflyktingar i USA.

Programmet matchar individuella faktorer såsom ålder, språkkunskaper, utbildning, arbetslivserfarenhet med möjligheter och begränsningar på olika geografiska platser, som den lokala arbetsmarknaden, tillgång till skola etcetera.

Utifrån detta rekommenderar programmet den bästa placeringen, uttryckt som var sannolikheten är störst att personen kommer snabbt i arbete och kan försörja sig själv. Algoritmen får hela tiden mer data att arbeta med från tidigare placeringar, så att rekommendationerna kan förfinas kontinuerligt.

Ungefär 20 procent fler personer får jobb inom tre månader om de placeras geografiskt där Annie MOORE föreslår, jämfört med traditionella metoder.

I Sverige saknas data

En av forskarna bakom programmet, nationalekonomiprofessor Tommy Andersson vid Lunds universitet, liknade Annie MOORE vid att spela Tetris, under ett seminarium på SNS där möjligheterna för att använda programmet i Sverige diskuterades. Forskarna pratar sedan något år med Migrationsverket om en svensk tillämpning.

Men skillnaderna är stora mellan USA och Sverige. Arbetsmarknaden ser annorlunda ut och den svenska EBO-lagstiftningen gör att den asylsökande kan välja att ordna sitt boende på egen hand, i stället för att bli placerad. I dag saknas också data för att kunna använda Annie MOORE i Sverige, någon som Företagarna är kritiska till.

− Ur etableringssynpunkt är det katastrofalt att ingen hänsyn tas till vilken kompetens de nyanlända har i skedet när kommunplaceringar görs. Kartläggningen av kompetens görs i dag först av Arbetsförmedlingen efter beviljat uppehållstillstånd, vilket förlänger etableringsprocessen, säger Anna Libietis, Företagarnas expert på integration och arbetsmarknad.

Kartlägg nyanländas kompetens 

I korthet beror bristen på data på att Migrationsverket inte har något etableringsuppdrag. De uppgifter om varje individ som Migrationsverket har samlas bara in för att göra en asylutredning och finns inte i någon databas. Det är alltså först när personer hamnar i etableringsprogrammet efter att ha fått uppehållstillstånd som Arbetsförmedlingen börjar samla in data.

− Det är helt avgörande att det görs en heltäckande kartläggning av individens kompetens redan i samband med asylansökan. Vi vill att regeringen snarast ger Migrationsverket i uppdrag att kartlägga kompetensen hos de asylsökande. Därtill bör kommunplaceringen baseras på en matchning mot behoven på arbetsmarknaden, säger Anna Libietis.

Tidiga insatser avgörande 

Professor Tommy Andersson poängterar att bristen på data och skillnader mellan USA och Sverige gör att det inte går att säga något säkert om vilka effekter Annie MOORE skulle ha för nyanländas etablering på arbetsmarknaden i Sverige.

− Det är en möjlighet som inte används i Sverige. Det går inte att uttala sig om vilka effekter en svensk tillämpning skulle ha, men även om vi skulle se en nolleffekt på nyanländas inträde på arbetsmarknaden vore det ändå ett sett att spara pengar eftersom Annie MOORE kan öka effektiviteten i placeringarna, säger han.

Forskning visar att tidiga insatser är avgörande för ett snabbt inträde på arbetsmarknaden. Trots det tillåts det alltså gå lång tid innan kunskaper, kompetenser och erfarenheter som nyanlända har kan komma till sin rätt. Företagarna anser att det krävs en rad sammanhängande insatser för att rätta till strukturfelen.

− Vi behöver ha ett regelverk som säkerställer att insatser under och efter väntan på besked om uppehållstillstånd hänger samman, så att exempelvis kartläggningen kan föras över från Migrationsverket till Arbetsförmedlingen och de externa aktörer som ska stå för insatser inom stöd och matchning.

− Vi behöver dessutom säkerställa att SFI integreras med övriga etableringsinsatser, såsom praktik och andra arbetsförberedande insatser. Ett snabbare inträde på arbetsmarknaden kräver en sammanhållen kedja av insatser, säger Anna Libietis. 

Anna Libietis, Företagarnas expert på integration och arbetsmarknad och Tommy Andersson, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet.