Moderaternas partiledare Ulf Kristersson meddelade nyligen i en debattartikel att han vill se sänkta marginalskatter under kommande mandatperiod, och att ”steg för att avskaffa den skadliga värnskatten ska tas”.

– Det är förstås ett välkommet besked. Sverige har högst marginalskatt i OECD, och de höga nivåerna träder in vid modesta inkomster, säger Företagarnas skattepolitiska expert Patrick Krassén.

Höga marginalskatter

Höga marginalskatter innebär att stor del av en löneökning försvinner i skatt, vilket gör det mindre lönt att anstränga sig, öka sitt humankapital genom utbildning, ta karriärsteg och driva företag.

Skatten på förvärvsinkomster består, efter arbetsgivaravgifter, av kommunalskatt (i snitt 32,1 procent), statlig inkomstskatt (20 procent på inkomster över 468 700 kronor) och värnskatt (ytterligare fem procent på inkomster över 675 700 kronor).

– Värnskatten infördes 1995 som en ”tillfällig” skatt under den dåvarande ekonomiska krisen. Det var ett uppenbart avsteg från det som kallades ”15/50-principen” i den stora skattereformen 1990-91, att högst 15 procent av löntagarna skulle betala statlig inkomstskatt och att den högsta skattesatsen skulle vara 50 procent, säger Patrick Krassén.

Värnskatten är kontraproduktiv

Skattens natur visade sig dock vara mer långvarig än tillfällig, och inte ens under sina åtta år i regeringsställning lyckades Alliansen avskaffa värnskatten – trots tydliga forskningsresultat som visar att ett avskaffande sannolikt skulle innebära ökade skatteintäkter, på grund av de ökade incitament för arbete det skulle ge.

Att värnskatten skulle vara viktig för att få ihop statsbudgeten skulle kunna vara ett skäl till varför den är kvar, trots kritik från forskningshåll. Hur mycket drar då värnskatten in årligen? Siffror från SCB som Företagarna har beställt visar att statens intäkter från värnskatt deklarationsåret 2017 var knappt 5,7 miljarder kronor – en försumbar andel av de totala intäkterna från skatter på arbete.

 

Att värnskatten skulle vara av betydelse för välfärden avfärdades också av dåvarande finansminister Magdalena Andersson (S) i en intervju i SvD Börsliv den 28 mars i år. Andersson sa: "Men det allra viktigaste för ökad ekonomisk jämlikhet är att vi har ett generellt sett högt skatteuttag, och använder det till den generella välfärden. Det är den stora kraften, progressiviteten i skattesystemet är ju bara lite ovanpå det."

– Med tanke på de skadliga effekterna värnskatten har, utan att ge några påtagliga fördelar, borde det vara en smal sak att avskaffa den. Det är dock bara ett första steg: även utan värnskatt har Sverige bland de högsta skatterna på arbete i världen. Att sänka marginalskatterna borde stå högt på prioritetslistan, säger Patrick Krassén.

Vi har hög koldioxidskatt för att få ner miljöskadliga utsläpp – varför har vi hög skatt på arbete?