Personbilsmarknaden förändras snabbt med en andel på 45 procent laddbara bilar av nyregistreringarna 2021. Men det går trögare på marknaden för lätta lastbilar där enbart 7,5 procent är eldrivna. Av dagens cirka 606 000 lätta lastbilar i trafik är 97 procent diesel- eller bensindrivna och dryg en procent eldrivna. I Dalarna rullar drygt 19 000 lätta lastbilar, varav en procent är eldrivna. Post och paket, hantverkare och andra för samhället nödvändiga tjänster har stort behov av fordonen, skriver Företagarnas regionchef Eva Cooper och Emmi Jozsa, chef, Kommunikation och Public Affairs, Bil Sweden, i en debattartikel på Siljan News.

Tydliga brister i systemet

Principen bakom bonus-malus är enkel: fordon med låg klimatpåverkan får en bonus, fordon med hög klimatpåverkan får under tre år förhöjd fordonsskatt, malus. Systemet har tyvärr tydliga brister. Exempelvis likställs personbilar och lätta lastbilar, trots väsentliga skillnader i vikt, användningsområde, förutsättningar för köp, behov av infrastruktur med mera. Beskattningen blir fyra gånger så hög av nya lätta lastbilar jämfört med motsvarande personbil. Regeringen har också nyligen aviserat om skattehöjningar i malus-delen från 1 juni och dessutom föreslagit att införa ett pristak på 700 000 kronor inklusive moms för elbilar för att få bonus samt att bonusen ska minska med 20 000 kronor från 2023 - regeländringar som slår hårt mot omställningen av den lätta lastbilsparken

Undersökningar från Företagarna visar på brister

I Företagarnas undersökningar är val av tjänstefordon i topp när det kommer till åtgärder där de kan minska på utsläppen. Ökade kostnader är å andra sidan det största hindret från att göra mer hållbara val. Genom att straffbeskatta trafik som vi behöver för att samhället ska fungera tar beslutsfattarna risken att småföretag slås ut. Miljöskatterna på nya lätta lastbilar gör att köparna av ekonomiska skäl allt oftare undviker köp trots att behovet finns. Ett stort antal vanligt förekommande modeller har fått sin årliga fordonsskatt höjd med alltifrån 5 500 kronor per år till som högst 40 000 kronor per år.

Småföretag riskerar att slås ut av straffbeskattning

Den lätta lastbilen är en viktig för att transporterna i Dalarna ska fungera på det sätt som medborgarna förväntar sig. Ansvaret vilar tungt på regeringen, men också på de riksdagsledamöter vi skickar från vårt län till Stockholm för att ta kloka beslut. Genom att straffbeskatta nyttotrafik riskerar småföretag slås ut och distributionsföretagare och hantverkare tvingas köra fler år än nödvändigt med sina äldre bilar. I de bindande koldioxidkraven inom EU skiljs personbilar och lätta lastbilar åt, vilket borde gälla även i det svenska Bonus-malussystemet. Regering och riksdag behöver agera för att behålla förtroendet för regelverket. Ett första steg är att stötta småföretagen att ställa om och att göra det enkelt och lönsamt för företagen att byta ut sina lätta lastbilar.