Det var en tämligen belåten finansminister som mötte ett samlat pressuppbåd i strålande sensommarväder på Harpsund i torsdags. Den ekonomiska återhämtningen som stött på problem upprepade gånger är nu här på allvar, lät Elisabeth Svantesson (M) meddela.

Augustisammanträdena på den sörmländska herrgården utgör den traditionsenliga upptakten inför regeringens arbete med statsbudgeten. Valår följer av naturliga skäl sin egen logik. Inför förra valet stod dåvarande finansminister Mikael Damberg (S) på Harpsund och varnade för oppositionens ekonomiska politik. Elisabeth Svantessons framträdande följde samma mönster.

Starkare ekonomi

En skillnad så här fyra år senare är dock att de ekonomiska utsikterna är ljusare än de var 2022. Då präglades ekonomin av konjunkturnedgång, Ryssland hade tidigare under året inlett sin fullskaliga invasion av Ukraina. Elpriserna steg och det gjorde även inflationen och räntorna.

Kriget i Ukraina pågår alltjämt och det påverkar även svensk ekonomi. Men samtidigt växer ekonomin snabbare än väntat. Regeringen konstaterar att hushållens konsumtion har ökat tack vare högre löner och fler jobb, samtidigt som företagen investerar mer, och exporten har utvecklats starkt trots en osäker världsekonomi.

– Efter svåra år kan många nu känna av en stärkt köpkraft och ökad ekonomisk trygghet, trots fortsatt stor osäkerhet i omvärlden, sade Elisabeth Svantesson.

Begränsat reformutrymme

Enligt finansdepartementets senaste prognos väntas ekonomin fortsätta att återhämta sig under året och 2027. Även om bedömningen är att tillväxten hålls tillbaka under andra halvåret på grund av osäkerheter i omvärlden drivs den inhemska efterfrågan på av högre reallöner, mer fart på arbetsmarknaden och investeringar.

Regeringen presenterade inget reformutrymme inför den statsbudget som ska tas fram efter valet. I stället inskärpte Elisabeth Svantesson att det endast finns omkring 50 miljarder kronor för ofinansierade reformer under hela nästa mandatperiod. Som en jämförelse uppskattade regeringen i augusti i fjol reformutrymmet till 80 miljarder kronor för innevarande budgetår. En snabb överslagsräkning ger vid handen att vallöftena som de olika partierna nu levererar summerar till långt mer.

Dags för hårda prioriteringar

Företagarnas chefsekonom Karl Ernlund menar att det är uppenbart att reformutrymmet är begränsat och att det inte finns behov av stora statliga stimulanser nu när konjunkturen stabiliseras.

– Nu kommer det att krävas hårda prioriteringar av politikerna. Och i ett läge där en halv miljon människor är arbetslösa tycker jag att en sådan självklar prioritering vore att använda en del av reformutrymmet till åtgärder som skapar jobb, som till exempel att sänka kostnaden för att anställa, säger han.

Riksdagen har beslutat att tillfälligt tillåta lånefinansiering av delar av den stora försvarsupprustningen och även det militära stödet till Ukraina behandlas vid sidan av det vanliga reformutrymmet. Men utgifterna försvinner inte för det. Ökad upplåning höjer statsskulden och innebär framtida räntekostnader, samtidigt som en större försvarsbudget på längre sikt måste rymmas inom de offentliga finanserna.

Högre tillväxt

Även om Sverige har starka statsfinanser och en låg statsskuld – ett dukat bord enligt finansministern – krävs det högre tillväxt för att på sikt kunna hantera den större uniformen som det säkerhetspolitiska läget fordrar.

– Även när man räknar bort upprustningen och stödet till Ukraina går det offentliga med mycket stora underskott, bland annat till följd av en rekordexpansiv budget. Därför är det viktigt att fokusera på tillväxtfrämjande politik, säger Karl Ernlund.