Kärvare tider innebär att allt fler privatpersoner lägger om sin konsumtion och tänker mer på sparande. Stigande räntor ger sparkontot en revansch bland vanligt folk, men för nästan fyra miljoner svenskar är det investeringssparkontot (ISK) som är den verkliga spargrisen. Med regeländringar i sparformen skulle ISK även kunna bidra till kapitalanskaffning för de små och medelstora företag som i dag har svårt att få extern finansiering.  Patrick rund.png

− Det går att ha fonder, obligationer och aktier i ISK, men bara i noterade bolags aktier. Det vore gynnsamt för mindre företags tillgång till finansiering att privatpersoner på sina ISK-konton också skulle kunna äga andelar i onoterade företag, säger Patrick Krassén, Företagarnas policychef och skattepolitiska talesperson.  

Förändringar i ISK drar ut på tiden 

Några ändringar av regelverket kring ISK är inte aktuella. I Tidöavtalet mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna finns en punkt som handlar om att skattebefria ISK upp till en grundnivå på 300 000 kronor för att främja sparande och gynna hushållsekonomi. Detta nämndes också i budgetpropositionen för 2023 för ett år sedan. Partierna har dock skjutit den reformen framför sig och den finns inte i budgetpropositionen för 2024 som regeringen presenterade nyligen. Något som regeringen fått kritik för, eftersom stigande räntor även innebär att skatten på ISK ökar.  

Skatten på ISK stiger 

Innehav schablonbeskattas utifrån en skattesats som baseras på statslåneräntan i november året före beskattningsåret. Sedan ISK infördes 2012 har skatten på kapitalunderlaget höjts genom att en räntefaktor på 1,0 procentenheter plussas på statslåneräntan. Dessutom har det införts ett golv i räntesatsen som skattens nivå baseras på. En konsekvens av det är att skatten på ISK i år fördubblats och ligger på 0,88 procent. Skatten tas ut på innehavet, oavsett om det stigit eller sjunkit i värde. 

− Golvet i schablonskatten av ISK-innehav infördes för att garantera att skatten inte skulle bli vad dåvarande regeringen ansåg var för låg under åren med mycket låga räntenivåer, men nu finns inget motsvarande tak när räntorna stiger, säger Patrick Krassén. 

Tillåt onoterade aktier  

Förr eller senare kommer regeringen behöva ta tag i ISK. Inte minst på grund av att skatten väntas höjas ytterligare nästa år, till följd av nivån på statslåneräntan. När det görs anser Företagarna att det även vore bra att reformera vilka tillgångar som är möjliga att förvara i ISK. En del finansiella institut erbjuder i dag lösningar för att ha onoterade aktier i kapitalförsäkringar. Dessa är dock begränsade till ägare som inte är kvalificerade och kostar relativt mycket att sätta upp.  

− Innehav av onoterade aktier i ISK skulle kunna beskattas på samma sätt som noterade, utifrån en schablonbeskattning av kapitalunderlaget, som det går att göra i dag i kapitalförsäkringar, säger Patrick Krassén. 

Mindre företag avstår från att investera  

Sex av tio små och medelstora företag har inte investerat i företaget under det gångna året. Det visar Företagarnas finansieringsrapport. Av dem är det många som inte ser ett behov av att investera, men också dem som upplever det som svårt och dyrt att skaffa extern finansiering. Bättre tillgång till banklån är i det sammanhanget mycket viktigt, men en reform av ISK skulle kunna innebära ännu en väg till bättre kapitalanskaffning.