Riksbanken höjer styrräntan med 0,5 procentenheter till 3,0 procent. Direktionen håller även öppet för ytterligare höjningar i vår. Det beskrivs som sannolikt, enligt Riksbanken.  

Bakgrunden är att inflationen i Sverige är mycket hög. I december låg den på drygt 10 procent, vilket var mer än de flesta bedömare och prognosmakare väntat sig. Det är inte bara de höga energipriserna som eldar på inflationen. Även utan dem är den hög och stigande.  

Johan_Grip_rund.jpg

− Riksbanken har nu med all önskvärd tydlighet visat att de prioriterar inflationsmålet, säger Företagarnas chefsekonom Johan Grip.  

Det som krävs nu är att inflationsförväntningarna skruvas ner till målet på två procent. Det ställer krav på avtalsrörelsen.  

− Penningpolitiken är stram och arbetsmarknadens parter bör agera därefter, säger Johan Grip.  

Löneökningar i linje med inflationsmålet

Samtidigt som Riksbanken tar i med penningpolitiken för att minska prisökningstakten i ekonomin pågår förhandlingar om löner mellan arbetsmarknadens parter. Som brukligt är det inom industrin som det så kallade märket sätts, det vill säga den vägledande nivån för hur mycket lönerna kan öka. I dagsläget står parterna långt ifrån varandra. Industrifacken kräver löneökningar på 4,4 procent. 

− Partsmodellen måste klara av att leverera löneökningar i linje med inflationsmålet. Modellen får aldrig bli viktigare än den ekonomiska verkligheten. Ju tidigare den insikten infinner sig i förhandlingarna desto bättre, säger Johan Grip. 

Föreställningen om att det är möjligt att kompensera för urholkad köpkraft genom att höja lönerna bortser från den lönespiral det ger upphov till. När lönerna stiger som följd av ökade priser leder det till att priserna ökar i sin tur. Det är med andra ord inflationsdrivande.  

Sänk kostnader med finanspolitiken 

− Nu krävs det att regeringen använder finanspolitiken för att sänka företagens kostnader. Det skulle både hålla tillbaka inflationen och tillåta fler företag att klara av att behålla sin personal i dessa tuffa tider, säger Johan Grip. 

Även den svaga kronan påverkar inflationen. Bland annat på grund av att import prissatt i utländsk valuta blir dyrare. Riksbanken har inget mål för växelkursen, men eftersom den påverkar inflationen kan penningpolitiken användas för att påverka den. 

Då sjunker inflationen 

Riksbanken meddelar att den med start i april kommer att minska värdepappersinnehavet i snabbare takt genom att tills vidare sälja nominella och reala statsobligationer med längre löptider till ett nominellt värde av tre respektive 0,5 miljarder kronor per månad. Effekten väntas bli stigande riskfria marknadsräntor och en ökning av utländska investeringar i svenska tillgångar, vilket då stärker kronkursen och bidrar till att dämpa inflationen.   

Med den förda penningpolitiken räknar Riksbanken med att inflationen ska sjunka tillbaka i år och stabiliseras nära två procent från 2024.