Kort innebär korttidsarbete att en anställd går ner i arbetstid och lön tillfälligt för att undvika att bli uppsagd på grund av arbetsbrist. Kostnaden delas av arbetsgivare, anställda och staten. Företagen kan på så sätt parera en tillfällig nedgång i sin verksamhet som beror på omvärldshändelser som de inte rår för och den anställde behåller sitt jobb men går ner tillfälligt i arbetstid. 

Ett sent men välkommet besked från regeringen att de avser stärka företagens möjligheter att behålla kompetens vid tillfälliga omfattande störningar i omvärlden som påverkar företagens möjlighet fortsätta sin verksamhet. Förslaget innebär att stödet även kan utgå vid andra händelser som står utanför företagets kontroll och inte bara vid lågkonjunkturer. 

− Stödet är välkommet bland våra medlemsföretag som kanske till och med drabbas hårdare och snabbare än större företag vid både lågkonjunkturer och större allvarliga omvärldshändelser som till exempel en pandemi likt den med coronaviruset. Med införande och utvidgande av detta stöd blir Sverige mer likvärdiga förhållande till andra länder inom EU som redan har denna möjlighet, säger Lise-lotte Argulander, arbetsrättsjurist på Företagarna.

Skriftliga avtal krävs

För att komma i åtnjutande av stödet krävdes ursprungligen att företaget omfattas av kollektivavtal som innehåller överenskommelser om korttidsarbete som godkänts av en central arbetstagarorganisation och att de närmare förutsättningarna för tillämpningen antingen regleras i detsamma eller i ett lokalt kollektivavtal. Men Företagarna kan glädjande nog konstatera att regeringens förslag även omfattar företag utan kollektivavtal.

Samtidigt krävs att företaget tecknar skriftliga avtal med de anställda om korttidsarbete i förväg. Om 70 procent av de anställda som omfattas av korttidsarbetet vid en driftsenhet deltar i korttidsarbetet med lika förutsättningar kan företaget erhålla stöd för kostnader som beräknas på ett särskilt sätt och som mest kan uppgå till 43 procent av underlaget som framräknats.

− Vi hade hoppats på att siffran om 70 procent av alla anställda skulle vara något lägre i det slutliga förslaget vilket vi också framfört. Dock anser vi att regeringen nu tar ett viktigt steg i rätt riktning när stödet kommer att kunna sökas av företag utanför den svenska kollektivavtalsmodellen under vissa förutsättningar. Det är bra att regeringen lägger konkurrensneutrala stödåtgärder där stödet inte nödvändigtvis behöver bygga på kollektivavtalsmodellen, säger Lise-Lotte Argulander.

Företagarnas förhoppning är nu att den tidplan som regeringen aviserat håller och att detta ska kunna träda ikraft den 1 augusti 2020.