Umeåföretagaren Yuliya Antonova är filmregissör, filmproducent och manusförfattare. Hon står bakom Umeås 400-års jubileumsfilm och har jobbat med Grammisvinnande musikvideor och Guldbaggenominerade filmer. Men sedan någon månad tillbaka är det en helt annan fråga som upptar hennes tid. Frågan om hon ska utvisas till Ryssland.

− Jag har hamnat i kläm mellan Migrationsverkets regler och hur verkligheten ofta ser ut för en frilansande filmskapare, säger hon.

Driver eget produktionsföretag

Yuliya Antonova fick ett stipendium för att studera film i Sverige för drygt sju år sedan. Efter utbildningen beviljades hon ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för att bedriva näringsverksamhet och startade ett produktionsföretag i Umeå. Jobbet har inte gått obemärkt förbi. Hennes namn dyker upp i talangsatsningarna Young Nordic Producers Club i Cannes, Bergmanveckans talangdagar, Uppsala talangdagar, Norrland brinner och Northern Motion.

− Umeå är en kulturstad. Det är tack vare driftiga kulturarbetare och företagare som Yuliya Antonova vi har ett så dynamiskt kulturliv i staden. Det vore idiotiskt om hon inte får bo och verka här för att regelverket för arbetskraftsinvandring inte går att anpassa till verkligheten, säger Jonas Nordin, Företagarnas regionchef i Västerbotten.

Inget förlängt arbetstillstånd

När arbetstillståndet höll på att löpa ut skickade Yuliya Antonova in en ansökan om att få det förlängt. Hon ansökte även om permanent uppehållstillstånd. Efter att ha väntat länge på besked använde hon sig av möjligheten att skicka in en skriftlig begäran om att få ärendet avgjort. För att kunna göra det måste det ha gått sex månader sedan ansökan lämnats in. I hennes fall hade det då gått 17 månader. Migrationsverket svar blev avslag på förlängning av arbetstillstånd och avslag på ansökan om permanent uppehållstillstånd. Migrationsverket anser inte att Yuliya Antonova uppfyller villkoren i arbetstillståndet och ska därför utvisas till Ryssland.

− Grunden till utvisningsbeslutet som jag fick från Migrationsverket är att jag tagit lön för några filmuppdrag i stället för att skicka faktura. Migrationsverket ser de uppdragen som anställningar som jag har haft vid sidan om min näringsverksamhet, utan att ta hänsyn till hur filmbranschen är uppbyggd och fungerar, och att man kan hänvisas till A-skatt av arbetsgivaren ibland, säger hon.

Kombinatör vardag i kulturbranschen

I ett öppet brev till Migrationsverket från Arbetsgruppen Talang & Produktion inom föreningen Filmregionerna skriver undertecknarna att det är mycket vanligt att de som arbetar med att skapa film också arbetar med film på annat sätt, till exempel som filmpedagog, föreläsare eller med filmvisning. ”Det här är inget som man gör ”på sidan om” utan är en del av att vara filmskapare och ofta en förutsättning för försörjning”, skriver de.

Ett konkret exempel på när Yuliya Antonova fått lön från en annan arbetsgivare är när produktionsbolag anlitat henne som statist ett par gånger. I stället för att statister fakturerar företagen som anlitar dem är det vanligt att de blir arvoderade. Anledningen är att det går att arvodera statister upp till 999 kronor utan att bolaget behöver betala arbetsgivaravgift.

− I min bransch är det ont om fasta anställningar och vi är många som jobbar som kombinatörer. Olika arbets- och uppdragsgivare har olika önskemål och krav och det är inte alltid det går att fakturera. Men Migrationsverket ser korta projektanställningar som likvärdiga vanliga anställningar, säger Yuliya Antonova.

Det går inte att göra rättCatharina_B_G.jpg

Catharina Bildt Grape är Företagarnas expert på migration, integration och arbetsmarknadsfrågor. Hon menar att det är anmärkningsvärt att en person som arbetar utifrån branschens förutsättningar och villkor får ett avvisningsbeslut just på grund av personen förhållit sig till hur branschen fungerar.

− Regeringen lägger stor vikt vid frågan om lönenivå för den som kommer som arbetskraftsinvandrare. Det måste vara möjligt även för företagare att göra rätt oavsett vilken bransch man är verksam inom. Det går inte att både ha höga lönekrav för arbetskraftsinvandrare och sedan ge avslag för att personen faktiskt tjänar pengar inom den bransch arbetstillståndet omfattar, då går det inte att göra rätt, säger hon.

Enligt Catharina Bildt Grape borde utgångspunkten för myndigheterna vara om den som är arbetskraftsinvandrare arbetar och klarar sin egen försörjning. Då måste det också gå att vara verksam inom kultursektorn och frilansa där som egen företagare.

Överklagan och väntan

Yuliya Antonova har överklagat Migrationsverkets beslut till Migrationsdomstolen. Det är en process som i regel tar flera månader.

− Det finns många personer som fått sina arbetstillstånd och permanent uppehållstillstånd genom att driva eget företag men jag känner ingen som gjort det inom vår bransch, säger Yuliya Antonova.