Bland eleverna i dagens skola finns morgondagens företagare. Det kan låta självklart. För Företagarna är det däremot mer än ett konstaterande. Det är en utgångspunkt för varför det är viktigt med breda kontaktytor mellan skolan och näringslivet. Det är genom dem som det går att säkerställa att ungdomar inte utbildas för att utföra gårdagens arbetsuppgifter och lösa problem som redan lösts.

Utanför kärnämnena finns många kunskaper som snabbt blir föråldrade i takt med att samhället förändras och arbetsmarknaden omvandlas. Ett sätt att se till att utbildningarna håller måttet är att öka fokus på nyckelkompetenser som kreativitet, initiativrikedom och problemlösningsförmåga samt förmågan att lära nytt.

− Företagare oavsett av bransch, företagsstorlek och efterfrågad utbildningsnivå anger att sökande med rätt attityd, som är ansvarstagande och självgående är allra mest efterfrågade och samtidigt svårast att hitta, säger Företagarnas utbildningsexpert Anna Libietis.

Kontaktytor till företagande

Det finns enligt Företagarna stor potential i att utveckla kontakterna mellan å sena sidan enskilda företagare och det organiserade företagandet och å andra sidan skolans värld: elever, lärare och utbildningsansvariga. Det finns även ett stort intresse bland företag att vara delaktiga.

− Jag möter ofta attityden bland politiker och tjänstemän att företagen inte vill engagera sig i frågor om utbildning, men min uppfattning är att det är precis tvärtom. Väldigt många ser nyttan av att samverka, men vill att det ska ske på ett genomtänkt och långsiktigt sätt, säger Anna Libietis.

Fokus hamnar ofta på gymnasiets yrkesutbildningar, men det är enligt Företagarna viktigt att även elever i grundskolan får lära sig vad som utmärker företagande. Redan i dag gör läroplanen gällande att skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper som främjar företagande och innovationstänkande, men långt ifrån alla skolor fokuserar på entreprenörskap och många satsningar är avhängiga enskilda lärares engagemang.

− För att bättre förbereda eleverna för framtidens arbetsliv bör entreprenörskap och utveckling av relevanta kompetenser få mer framskjutna roller i grundskolans uppdrag, säger Anna Libietis.

Fadderföretag till högstadieklasser

Ett konkret exempel på hur man kan arbeta är samverkanskonceptet Trossen i Gävle. I det arbetar Företagarna, Svenskt Näringsliv och Gävle kommun med att få företag och högstadieelever att lära känna varandra genom studiebesök och projektarbeten. Samarbetet ger företag och organisationer möjligheten att bli fadder åt en klass i årskurs sju och sedan följa fadderklassen under hela högstadietiden.

−Trossen ger en fantastisk möjlighet att få en inblick i mångfalden av företag och arbetsplatser på den lokala arbetsmarknaden. Samtliga högstadieklasser i den kommunala skolan i Gävle har en fadder, säger Företagarnas regionchef Eva Cooper, som även sitter i Trossens styrgrupp.

På andra håll i landet är Företagarna engagerade i andra samarbeten som har samma syfte. Om eleverna som ska gå vidare till gymnasiet ska kunna göra välinformerade utbildningsval krävs samverkan. De måste få en chans att bli intresserade av företagande och en inblick i branscher som har behov av att anställa. Mot den bakgrunden välkomnar Företagarna att prao återinförts som ett obligatoriskt moment för högstadieelever.

− Det är angeläget att minska hinder för prao och minimera den administrativa bördan för småföretagen. Därför bör kravet på personalliggare tas bort samtidigt som arbetsmiljöreglerna för barn och ungdomar behöver förenklas, säger Anna Libietis.

Attraktivare yrkesutbildningar

Fyra av tio elever på de högskoleförberedande gymnasieprogrammen går inte vidare till högre studier och skulle kanske ha övervägt att gå en yrkesförberedande utbildning om det varit tydligare vad det innebär. Samtidigt är yrkesutbildningarna kraftigt underdimensionerade i förhållande till behovet ute i företagen.

− Företagarna vill se en dimensionering av yrkesutbildningarna som tar avstamp i småföretagens behov. Det kräver ett brett utbud över hela landet, säger Anna Libietis.

Genom en tydlig involvering av företag och branscher samt med fokus på tillgång till duktiga yrkeslärare med uppdaterade kunskaper, kan yrkesutbildningens kvalitet och attraktivitet stärkas.

− Högskoleutbildning är viktig, men vi ser i våra kartläggningar att företagen i högre utsträckning efterfrågar personer som gått yrkesgymnasium eller eftergymnasial yrkesutbildning, säger Anna Libietis.