Glöm inte diskrimineringslagen när du enbart vill anställa ukrainare
Svar från juristen: Nej, det kan ses som positiv etnisk särbehandling och vara diskriminerande. I svensk lagstiftning finns regler om positiv särbehandling på grund av kön men inte på grund av etnicitet.
Rysslands invasion av Ukraina har orsakat en flyktingvåg i Europa. Ukrainska flyktingar har välkomnast och mottagits av många EU-länder, däribland Sverige. Intresset för att anställa ukrainska flyktingar finns hos svenska arbetsgivare och de får anställas under vissa förutsättningar. Men så enkelt är det inte – inte när det sker av humanitära skäl.
Läs även: Hur anställer jag flyktingar från Ukraina?
Sverige har åtagit sig att följa ett flertal konventioner som förbjuder diskriminering. Människor ska behandlas lika oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Det finns dock ett undantag från denna princip.
Diskrimineringslagen tillåter positiv särbehandling på grund av kön i syfte att främja jämställdheten mellan kvinnor och män i arbetslivet. Undantaget får bara tillämpas om ett antal kriterier är uppfyllda.
Får inte särbehandla ukrainska medborgare
I en anställningsprocess ställs en del krav och ansvar på arbetsgivaren till exempel att diskriminering inte får förekomma. Arbetsgivaren ska bedriva ett målinriktat jämställdhetsarbete i sin verksamhet i syfte att motverka diskriminering genom aktiva åtgärder. Det innebär att arbetsgivare inte får särbehandla ukrainska medborgare vid en rekrytering även om särbehandlingen är positiv. Det innebär att en arbetsgivare som anställer ukrainska medborgare med enbart motiveringen att hen är ukrainsk medborgare riskerar att samtidigt diskriminera personer som har en annan etnisk tillhörighet.
Sverige har ingen reglering som tillåter etnisk positiv särbehandling. Men EU:s direktiv om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung tillåter sådan lagstiftning. Detta är dock något som inte införts i svensk rätt eftersom positiv särbehandling på grund av kön är förhållandevis enklare att utforma och tillämpa då det finns två kategorier som utesluter varandra. Diskrimineringskommittén, en statlig utredning som utredde frågan, ansåg att vid positiv etnisk särbehandling finns många fler kategorier eller variabler än två. Hur många etniska tillhörigheter eller grupper det finns går inte att säga. Vilka grupper som ska sättas före andra är vidare en öppen fråga.
Riskerar krav på diskrimineringsersättning
Det är därför viktigt att komma ihåg att de arbetsrättsliga reglerna fortfarande gäller även under ett pågående krig och flyktingvåg. Arbetsgivare ska anställa utifrån erfarenhet, kunskap och lämplighet på individnivå och inte utifrån etnicitet. Arbetsgivare som bryter mot förbuden mot diskriminering riskerar att få krav på diskrimineringsersättning för den kränkning som överträdelsen innebär.
Diskrimineringsersättningen ska kompensera för kränkningen men även vara preventiv (det vill säga avskräcka från upprepning) och kan variera från 10 000 kronor i bagatellartade fall upp till över 100 000 kronor. Vidare kan den som blir diskriminerad genom en bestämmelse i ett individuellt avtal få avtalet att jämkat eller förklarat ogiltigt.
