Sänk företagens regelbörda och administrativa kostnader

Företagare lägger i snitt ner 10 timmar i veckan på administration. Mycket av denna tid utgörs av administration av regler från myndigheter. Regler behövs, men de måste vara användbara, effektiva och samtidigt ge möjlighet för företag att utvecklas. Företagarnas mål är att företagens administrativa kostnader minskar och att den upplevda regelbördan blir mindre. En företagares tid ska läggas på att driva företag inte administration. Det kan bli verklighet genom:

Tydliga mål och styrning

Regeringens förenklingsarbete behöver systematiseras med tydliga målsättningar för ett antal branscher. Handläggningstider, service och bemötande samt antalet samråd mellan myndigheter och företagen bör vara en del av en årlig uppföljning. Varje ny administrativ pålaga bör utvärderas.

Regeringen kan styra myndigheters långsiktiga inriktning och ledningsform. Tydliga instruktioner är en förutsättning om det offentliga förenklingsarbetet ska resultera i bestående effekter. Företagarna vill att regeringen inför tydliga skrivningar om minskad regelbörda för företag i regleringsbreven till Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Försäkringskassan, Lantmäteriet, Statistiska Centralbyrån, Skatteverket, Tillväxtverket och Transportstyrelsen.

Uppgiftslämning

Företagare rapporterar massvis av uppgifter till statliga myndigheter och verk. Rapporteringssystemen är ofta trubbiga och ytterst tidskrävande för företagen. 2018 gav regeringen 67 myndigheter i uppdrag att effektivisera och digitalisera rapporteringsförfarandet i hopp om att förenkla företagens administrativa uppgifter. Detta arbete behöver ytterligare konkretiseras genom att på samtliga myndigheter införa principen om en uppgift en gång.

Tillstånd och avgifter

Långa väntetider påverkar företagens verksamheter negativt. Särskilt mindre företag som i högre grad är beroende av att ärendehanteringar inte tar för lång tid är utsatta för detta. Mer behöver göras för att korta handläggningstiderna. Ett sätt är att öka digitaliseringen för att förenkla och effektivisera förfaranden av olika ansökningar.

Företagarna anser att samtliga statliga myndigheter bör införa efterfakturering av utförd tillsyn och kontroller gentemot företag. Offentlig tillsyn och kontroll bör införa ett sådant system för att uppnå en ökad rättssäkerhet i förvaltningsbesluten.

Klicka på bilden för att förstora den

Förslag till åtgärder

• Inför en permanent arbetsmodell för regelförenklingsarbete

  Regeringen bör införa en permanent arbetsmodell för regelförenkling. Arbetet bör ledas från statsrådsberedningen för att tydliggöra ägandeskapet och se till att det står sig över tid. Handläggningstider, service och bemötande samt antalet samråd mellan myndigheter och företagen bör vara en del av en årlig uppföljning. Varje ny administrativ pålaga bör utvärderas, dels utifrån en proportionalitetsbedömning, dels utifrån den samlade regelbördan som den nya administrativa uppgiften bidrar till. En sådan utvärdering bör särskilt ta sin utgångspunkt inom respektive bransch. För branscher som karaktäriseras av påtaglig regelbörda såsom bygg- och anläggningssektorn restaurang och besöksnäringen bör kvantitativa förenklingsmål införas.

• Stärk regelrådets uppdrag och funktion

  Regelrådet bör omorganiseras till en egen myndighet, med egen budget och personal. Därigenom kan verksamhetens integritet och resurser säkras. För att ge Regelrådet större genomslagskraft i lagstiftningsprocessen bör en återremitteringsfunktion införas vid undermåliga konsekvensutredningar.

• Ge myndigheter tydliga instruktioner att verka för minskad regelbörda för företag

  Regeringen kan genom myndighetsinstruktioner styra myndigheters långsiktiga inriktning och ledningsform. Tydliga instruktioner är en förutsättning om det offentliga förenklingsarbetet ska resultera i bestående effekter. Fler myndigheter bör med anledning av detta få tydliga instruktioner att arbeta för minskad regelbörda för företag.

• Stoppa och vänd de senaste årens ökning av företagens administrativa börda

  Bland annat bör kravet på personalliggare tas bort, reglerna om kassaregister kraftigt lättas, rapportering av arbetsgivaruppgifter kvartals- eller halvårsvis återinföras, och effektiviteten av de utökade rapporteringskraven för företag utvärderas, med sikte på att skala ner de delar som inte har effekt.

• Inför efterfakturering av utförd tillsyn och kontroller gentemot företag hos samtliga myndigheter

  I normalfallet sker de allra flesta betalningar först efter en service är utförd. Offentlig tillsyn och kontroll bör införa ett sådant system för att uppnå en ökad rättssäkerhet i förvaltningsbesluten. Ett sådant system skulle dessutom skapa större förståelse för värdet av tillsynen och till vilken nytta den är för företagets verksamhet. Vid tillsyn ska fakturor från statliga myndigheter tydligt specificeras utifrån vad den faktiska kostnaden inbegriper.

• Inför principen om en uppgift, en myndighet

  Årligen rapporterar företagen en stor mängd uppgifter till statliga myndigheter och verk. Rapporteringssystemen är ofta tidskrävande för företagen. I juni 2018 gav regeringen 67 myndigheter i uppdrag att effektivisera och digitalisera rapporteringsförfarandet i hopp om att förenkla företagens administrativa uppgifter. Detta arbete behöver ytterligare konkretiseras genom att på samtliga myndigheter införa principen om en uppgift en gång.

• Inför ett enklare ackordsförfarande

  Företagarna vill se ett enklare förfarande när företag hamnar på obestånd, i form av offentlig skulduppgörelse. Detta förfarande skulle kunna bli ett billigare och snabbare alternativ till rekonstruktion, där ackordsförfarandet lyfts ut ur det större rekonstruktionsförfarandet. Offentlig skulduppgörelse ska inte kräva intyg om förhandsanslutning, och bör innehålla ett skydd mot att häva avtal på grund av dröjsmål med betalning under förfarandet samt skydd mot verkställighet.

• Säkra tillgången på kvalificerade rekonstruktörer

  Bestämmelserna om vem som kan utses som rekonstruktör i företagsrekonstruktioner bör vara balanserade mellan att garantera företaget och borgenärerna en viss kvalitet, och att tillse att det finns nog tillgång på potentiella rekonstruktörer för att processen inte ska bli alltför kostsam.

• Inför att nationellt early warning-system

  En nationell rådgivningstjänst bör inrättas, likt de early warning-system som funnits i andra EU-länder, för att tidigt fånga upp företag som är i fara att hamna på obestånd. Det är viktigt att denna tjänst både kan fungera som en service som företagare kan vända sig till, och göra viss proaktiv verksamhet. Systemet kan finansieras av staten och ramarna fastslås genom lag och förordning, men utförandet av tjänsterna bör ligga på privata aktörer, genom att tjänsterna upphandlas eller avtal sluts efter intresseanmälan.

• Avskaffa det skatterättsliga företrädaransvaret

  Det skatterättsliga företrädaransvaret bör avskaffas, eller kraftigt begränsas. Idag kan en företrädare för ett företag, till exempel en styrelseledamot, bli personligen betalningsansvarig för ett företags skatteskulder som förfallit till betalning, om företrädaren inte har ansökt om konkurs eller rekonstruktion på förfallodagen. Dessa regler driver fram konkurser i onödan och innebär stor osäkerhet för enskilda, eftersom de står i motsättning till de bolagsrättsliga ansvarsreglerna.