I Hajom i Marks kommun driver William Jansson sedan några år tillbaka fyra företag inom byggbranschen, bland annat ett plåtslageri med fyra anställda. Att vara ett gott gäng som har roligt tillsammans är en viktig anledning till att han är företagare, men i höstas hände något som nu tynger honom varje dag. Plötsligt kom ett brev från byggjätten Serneke Sveriges konkursförvaltare. Den krävde företaget på flera hundratusen kronor – alla pengar för ett jobb som Williams företag utfört under 2024.
– Det är som en käftsmäll. Först trodde jag att det är ett skämt, säger han.
Precis som alla andra i branschen visste William att landets femte största byggföretag hade försatts i konkurs i januari 2025. Arbetet upphörde direkt på fler än hundra byggprojekt. Men då var den entreprenad som hans företag W Jansson plåtslagare utfört åt Serneke Sverige redan färdigt, besiktigat, fakturerat och betalt. Han hade därför inte en tanke på att konkursen skulle drabba honom.
Ingen rättvisa i kraven
Konkursförvaltaren som skickat återvinningskrav menar dock att William och fler än tvåhundra andra småföretagare borde ha känt till att byggjätten hade betalningssvårigheter. Genom att återkräva pengar som betalats av Serneke Sverige under 2024 och så långt tillbaka som 2023 vill den skapa en rättvis fördelning mellan konkursbolagets många borgenärer. Det är ett argument – och krav – som både William och många andra drabbade företagare nu tvingas bestrida i domstol.
– Rättvisa för allihop, säger konkursförvaltaren. Men om en företagare inte har råd att betala sin advokat nu går man i konkurs. Då har man ingen nytta av alla pengar som kommer in i konkursboet senare. Det finns ingen rättvisa i detta, säger han.
Om konkursförvaltaren vill ha rättvisa anser William att den i stället borde ha riktat krav på alla företag som fått betalt av Serneke Sverige under en tremånadsperiod före konkursen. Nu har i stället vissa fått krav på återvinning och stämts av konkursförvaltaren.
Påståendet att småföretagare borde kunna veta att ett storföretag har betalningssvårigheter, trots att det betalar sina fakturor och arbetar med stora kunder som kommuner, får William att skaka på huvudet. Han berättar att han kollade upp Serneke Sverige för att se att det inte hade några betalningsanmärkningar. Dessutom betalade det ju fakturorna som hans företag ställt ut.
Måste följa kontraktet
För W Jansson plåtslagare var Serneke Sverige en ny kund.
– Vi blev kontaktade av en arbetsledare på Serneke Sverige i februari 2024 om ett jobb på ett LSS-boende i Borås. Vi är en liten entreprenör i branschen. Jag kände att det här är en ny kund och att det väl vore kul att hoppa på det tåget, säger han.
I kontraktet som parterna skrev under i Serneke Sveriges dåvarande kontor i Borås fanns en tydlig tidplan som beskrev när W Jansson plåtslagare skulle vara färdiga med olika moment. Uppdraget handlade om att göra klart taket och tilläggsisolera, montera vindskydd, hängrännor, snörasskydd och plåtarbeten på fasaden. Förseningar kunde innebära vite.
– Vi fick ligga i och jag fick rycka in under helger för att det få taket färdigt innan semestern, säger William.
”Då lägger jag ner"
Arbetet är som sagt utfört och betalat. Men enligt konkursförvaltarens resonemang borde Williams företag ha avbrutit jobbet på LSS-boendet då under 2024, med hänvisning till att uppdragsgivaren – som alltså betalade fakturorna – hade betalningssvårigheter. Han ser inte logiken i det.
– Det är tufft att vara småföretagare. Ska man behöva vara rädd för varenda affär man gör går det inte. Det finns inte tid och ork för det. Förlorar vi i domstol lägger jag ner allt vad företagande heter. Då är det inte värt att hålla på längre, säger han.
