Drygt hundra besökare samlades på ett lunchmöte i tisdags i ett fullsatt Företagarnas hus i Göteborg, där både drabbade av Serneke Sverige AB:s konkurs och andra intresserade företagare deltog. Mötet handlade om konkursförvaltaren återvinningskrav, vilka konsekvenser det riskerar att ge och hur konkurslagstiftningen fungerar.
Företagarnas vd Magnus Demervall modererade samtalet och inledde med att beskriva hur konkursen slagit hårt mot enskilda företagare. Under hösten började hans telefon gå varm med samtal från oroliga och arga företagare. Bilden var ungefär den samma: företagen hade varit underleverantörer till Serneke och gjort jobb enligt avtal, långt innan Serneke Sverige AB:s konkurs. Det var ofta kommunala eller statliga byggprojekt som skolor, LSS-boenden eller fängelse. När konkursen väl var ett faktum och konkursförvaltaren CMS Wistrand tog över började återvinningskraven hagla. Omkring 200 företag har mottagit krav för jobb som gjorts upp mot ett och ett halvt år innan konkursen.
Kraven undergräver tilliten
Magnus Demervall riktade under mötet skarp kritik mot kraven, som Företagarna menar är både aggressiva, långtgående och orimliga.
– Hela Sveriges företagsklimat utsätts för ett väldigt speciellt tryck där tillit, som har varit grunden för sättet vi gör affärer på, riskerar att ersättas med misstänksamhet. Så kan vi inte ha det, sa han.
Två av de företagare som drabbats är Tobias Palmgren, vd för plåtslageriet Pogab, och William Jansson från WJansson Plåtslageri AB. Båda har varit underleverantörer till Serneke och möts nu av återbetalningskrav. De beskriver hur de gjort sedvanliga kontroller och agerat utifrån den information som funnits tillgänglig, men trots det tvingats anlita juridisk hjälp för att hantera omfattande stämningar.
– Företagandet är redan en livsstil. Ska man dessutom behöva oroa sig för sådant här på kvällar och helger är det inte värt det, konstaterade William Jansson.
William Jansson: "Det finns ingen rättvisa i detta"
Kräver stark bevisning
Advokat Leonardo Merino, verksam inom bolagsrätt och obeståndsrätt på Merino advokatbyrå, redogjorde för regelverket kring konkurser och återvinning. Han betonade att konkursförvaltaren ska vara oberoende och företräda borgenärskollektivet som helhet, inte enskilda parter. Samtidigt krävs stark bevisning, särskilt när återvinningskrav sträcker sig längre tillbaka i tiden.
Enligt Merino är ett vanligt argument i återvinningsprocessen att leverantörer fått betalt för äldre skulder samtidigt som de fortsatt leverera. Men han pekade också på komplexiteten: utan betalningar hade leveranser kunnat upphöra och konkursen kanske inträffat tidigare.
Tobias Palmgren: "Så här ska inte återvinningskrav fungera"
Konkursförvaltaren borde tänka om
Kommunalrådet Martin Wannholt (Demokraterna) uttryckte kritik mot återvinningskraven:
– Det ska inte vara möjligt att rikta den här typen av krav mot företagare som har gjort sitt jobb, särskilt inte med så långt tidsglapp, sade han.
Under samtalet ställdes frågan om företagarna kunnat agera annorlunda. William Jansson pekade på svårigheten i att avbryta arbeten vid sena betalningar, då det kan leda till avtalsbrott och vite. Samtidigt menade han att konkursförvaltaren borde överväga en annan väg framåt.
– I den situationen hade jag försökt nå förlikning. Att driva processerna hela vägen innebär stora risker. Både att förlora i domstol och att konkursboet då får stå för rättegångskostnaderna. Jag hade valt att förlika, sa han.
