EU och Australien har enats om ett frihandelsavtal. Ceremonin i Canberra på tisdagen kröner nästan åtta års arbete med att undanröja handelshinder mellan parterna. Länge såg jordbruksfrågorna ut att vara en för svår nöt att knäcka, men förhandlingarna tog ett kängurusprång framåt efter att Trump-administrationen började använda tullar som ett påtryckningsmedel mot i stort sett hela världen för knappt ett år sedan.
– Det nya avtalet är ett välkommet tredje steg på EU:s frihandelsresa och följer tätt inpå de andra frihandelsavtalen med Indien respektive Mercosur-länderna, säger Olivia Karlsson, Företagarnas expert på EU:s inre marknad och regelförenkling.
Kritiska råvaror
Jämfört med det sydamerikanska handelsblocket Mercosur och Indien är Australien en mindre handelspartner till EU. I relativa termer är EU också en tio gånger större handelspartner för Australien än vad Australien är för EU, men volymer ger inte hela bilden. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen betonade under tisdagen att Australien är en världsledande producent av kritiska råvaror som används i den högteknologiska ekonomin.
– Europeiska unionen och Australien behöver tillförlitliga leveranskedjor för dessa avgörande insatsvaror. Australien är en av världens viktigaste producenter, medan Europa är en av världens största användare, sade hon.
Säkerhet och leveranskedjor
Inte bara USA:s handelspolitiska påtryckningar, utan även strategiska beroenden till och påtryckningar från Kina, återspeglas i handelsavtalet. Relationerna mellan Canberra och Beijing surnade när Australien 2020 krävde en internationell utredning om covid-19-virusets ursprung. Kina införde då tullar som slog hårt mot Australien. För EU:s del märks beroendet mer genom exportkvoter, licenskrav och kontroller på vissa kritiska råmaterial. Sådana aspekter visar på hur handels- och säkerhetspolitiska aspekter av samarbete hänger ihop. Samtidigt med frihandelsavtalet lanseras också ett nytt säkerhets- och försvarssamarbete mellan EU och Australien.
– I tider av ökad global oro, inte minst vad gäller viktiga handelsrutter, och en risk för stigande priser till följd av utbudsstörningar, är det viktigt för svenska konsumenter att fler varor kan handlas till lägre tullsatser. Det ökar konkurrensen och prispressen. Frihandel är också viktigt för svenska företag, som nu ges tillgång till större marknader och billigare insatsvaror, säger Företagarnas chefsekonom Karl Ernlund.
Svenska exportmöjligheter
För svensk del är Australien en av Sveriges största och viktigaste exportmarknader utanför Europa. Varuexporten från Sverige består främst av verkstadsprodukter, särskilt maskiner och apparater. Tjänsteexporten från Sverige domineras av telekommunikations-, data- och it-tjänster, samt transporttjänster samt övriga affärstjänster.
Frihandelsavtalet avskaffar över 99 procent av tullarna på EU:s varuexport till Australien, vilket enligt EU-kommissionen minskar tullkostnaderna med omkring 1 miljard euro per år. Det öppnar även upp den australiska tjänstemarknaden inom flera nyckelsektorer, som finansiella tjänster och telekommunikation. Dessutom öppnar avtalet upp offentlig upphandling i Australien för företag i EU.
För att göra det möjligt för småföretag att dra nytta av handelsmöjligheterna finns ett särskilt kapitel om små och medelstora företag, med syfte att hjälpa dem att öka sin export.
Undantag för jordbruket
Som inledningsvis nämndes har jordbruksprodukter varit ett område som varit svårt att enas kring. Avtalet tar bort tullar på flera viktiga exportvaror för EU, till exempel ostar, grönsaker, köttberedningar och vin, samtidigt som parterna enats om hur geografiska beteckningar och traditionella termer för vin ska hanteras. Samtidigt införs tullkvoter för import från Australien av nötkött, får- och getkött, socker, vissa mejeriprodukter och ris. Därtill införs en bilateral skyddsmekanism som gör det möjligt för EU att vidta åtgärder för att skydda känsliga europeiska produkter.
Vad händer nu?
EU-kommissionen kallar frihandelsavtalet med Australien för den tredje delen av en trilogi av handelsavtal som på kort tid fått EU:s frihandelsmarknad att sträcka sig över tre kontinenter, men nämner inte att ratificeringen av Mercosur-avtalet försenas sedan det stötte på patrull i Europaparlamentet. Så vad händer nu med Australienavtalet?
Det finns inget datum för när avtalet ska godkännas – ratificeras – av parterna. För EU:s del är en skillnad gentemot Mercosuravtalet att det inte behöver godkännas av alla medlemsländers parlament för att börja gälla, men det måste fortfarande få grönt ljus från både Ministerrådet och Europaparlamentet.