I juni 2017 avkunnade Högsta Förvaltningsdomstolen en dom, som innebar att styrelsearvoden ska beskattas som inkomst av tjänst, även om de faktureras av ett bolag eller inom en enskild näringsverksamhet. Domen och efterföljande rättspraxis har enligt många inneburit att det är svårare att rekrytera externa styrelseledamöter, då det har blivit svårare och dyrare.
Både Företagarna och bland annat StyrelseAkademin har varit kritiska till utvecklingen och efterlyst lagändringar, för att åter möjliggöra att fakturera arvodet i eget bolag. Det skulle underlätta rekrytering till styrelser i synnerhet för mindre bolag, vilket är viktigt för affärsutveckling, nätverk och finansieringsmöjligheter.
I april 2022 genomförde Företagarna en undersökning bland drygt 1 200 småföretagare, om deras syn på styrelsearbete och styrelserekrytering.
Gynnsamt med externa styrelseledamöter
Åtta av tio företagare med anställda och med minst en extern styrelseledamot svarade att externa styrelseledamöter har bidragit positivt till företagets utveckling. Andelen hade ökat markant från samma undersökning 2017, där sex av tio svarade samma. Bland företag med fler än 10 anställda var andelen nio av tio i undersökningen 2022.
Vart fjärde företag som inte hade extern styrelseledamot hade övervägt att rekrytera en sådan. Även i det fallet var andelen högre för företag med fler än 10 anställda, fyra av tio.
Åtta av tio företagare med anställda och med minst en extern styrelseledamot svarade att externa styrelseledamöter har bidragit positivt till företagets utveckling. Andelen hade ökat markant från samma undersökning 2017, där sex av tio svarade samma. Bland företag med fler än 10 anställda var andelen nio av tio i undersökningen 2022.
Vart fjärde företag som inte hade extern styrelseledamot hade övervägt att rekrytera en sådan. Även i det fallet var andelen högre för företag med fler än 10 anställda, fyra av tio.
Det vanligaste skälet att företaget inte hade externa styrelseledamöter var att det var för litet, vilket 76 procent av de svarande angav. Andra skäl var att kostnaden ansågs för hög (20 procent), att man inte vill släppa kontrollen över företaget (16 procent), att man inte haft tid nog (15 procent) och att man inte vet hur man skulle rekrytera (12 procent).
Varför har företaget ingen extern styrelseledamot?
Bas: Företag med minst 1 anställd (utöver ägaren själv) och en styrelse utan extern ledamot, n=498.
Av företag som hade eller övervägde att rekrytera externa styrelseledamöter, instämde 27 procent i att beskattningsreglerna försvårar mångfald i styrelsen. 36 procent angav att tjänstebeskattningen påverkade sammansättningen av styrelsen negativt, och 31 procent angav att rekrytering hade försvårats sedan beskattningsreglerna ändrades.
Hur väl instämmer du i följande påståenden...
Bas: Företag som har en extern styrelseledamot eller företag som har funderat på att rekrytera en extern styrelseledamot.
Översyn av skattereglerna för styrelsearvoden
Även om många småföretag således inte har externa styrelseledamöter, upplever en betydande andel att förändringen av skattereglerna har haft negativa effekter. Nu ser det ut att kanske vara en förändring på gång – och förhoppningsvis en förbättring.
Regeringen gav i maj i år myndigheten Tillväxtanalys i uppdrag att analysera hur skattereglerna för styrelsearvoden påverkar företagens möjlighet att rekrytera styrelsekompetens, med särskilt fokus på hur små och medelstora företag påverkas. Uppdraget ska redovisas i början av september.
Bedömare från revisionsbranschen har pekat på att återinförd möjlighet att fakturera styrelsearvoden skulle kunna medföra ökad flexibilitet, lägre kostnader och stärkt konkurrenskraft för företag, men också att en sådan förändring skulle kunna ha positiva effekter även för ideella föreningar.
– Företagarna bevakar fortsatt frågan, med förhoppning om goda framsteg i närtid, säger Företagarnas policychef Patrick Krassén.
