Balansera om bonus-malus

Den del av den koldioxidbaserade fordonsbeskattningen som kallas för bonus-malus kommer att ändras den 1 april, enligt ett förslag från regeringen. Det bygger på januariöverenskommelsen mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna. I den enades partierna om att förstärka och förenkla systemet. Företagarna är dock kritiska till den utformning som nu föreslås och har lämnat ett remissyttrande över det.
Huvudmotivet för bonus–malus-systemet är att öka andelen miljöanpassade fordon med lägre koldioxidutsläpp och på så vis minska transportsektorns klimatpåverkan. I dag står den sektorn för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Den föreslagna utformningen av bonus-malus-systemet kan dock utgöra hinder i stället för att vara en del av lösningen.
− Förslaget har missat nödvändiga justeringar för att dels minska effekterna av att vissa branscher drabbas särskilt hårt och för att se till att inte de totala kostnaderna för dem som äger ett fordon blir för höga, säger Företagarnas expert Philip Thunborg.
Hållbarhet viktigt för företagare
I Företagarnas rapport Hållbarhet som konkurrensfördel – småföretagen ställer om framgår att åtgärder kopplade till transporter är det område där företagare ser störst möjlighet att minska sina utsläpp. Samtidigt anser företagen att ökade kostnader i form av regleringar och skatter är det största hindret för minskade utsläpp i verksamheten.
− Våra undersökningar visar att företagare vill satsa på hållbarhet, men om fordonsskatterna blir för höga kan det leda till att företagare tvingas köpa begagnade fordon i stället för nya, vilket försenar omställningen, säger Philip Thunborg.
Väg in transportnyttan
För att göra bonus-malus-systemet mer rättvist borde transportnyttan vägas in. Personbilar och lätta lastbilar behandlas nu i samma system, vilket särskilt missgynnar fordon som används av olika serviceverksamheter, exempelvis hantverkare och distributionsföretag, eftersom de generellt är både tyngre och större än personbilar.
− Personbilar och lätta lastbilar har olika användningsområden. Det vore rimligare att upprätta ett parallellt system där fordon med samma användningsområde jämförs med varandra, och därefter kan bonus respektive malus räknas ut, säger Philip Thunborg.
Andra styrmedel
Det finns i dag fler faktorer än fordonsskatten som förändrar transportsektorn. Ett är stigande myndighetskrav på fordonstillverkarna om att satsa mer på miljövänliga fordon. Ett annat är krav på finansmarknaderna att investera miljövänligt. I Sverige finns dessutom reduktionsplikten som innebär att alla drivmedelsleverantör varje år måste minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel med en viss procentsats.
− Reduktionsplikten i kombination med andra styrmedel ämnade att snabba på omställningen gör att fordonsägande blir allt mer kostsamt – inte minst för alla företagare som är beroende av transporter i sin verksamhet. Tillsammans med ett bättre balanserat bonus-malus-system kan reduktionsplikten effektivt och på ett mer rättvist sätt främja omställningen av fordonsflottan, säger Philip Thunborg.