EU är vår hemmamarknad
På onsdagen höll riksdagen för första gången under Sveriges snart 25 år som medlem i Europeiska Unionen en EU-politisk partiledardebatt. Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg lyssnade in för att höra vad som sades om näringslivspolitiken och listar de tre viktigaste frågorna, samt gör en spaning om framtiden.
Minimilöner
En fråga som debatterades är att EU-kommissionen nu kan komma att föreslå en EU-gemensam minimilön. Frågan är kontroversiell eftersom Sverige till skillnad från de flesta andra länder i EU inte har någon lagstadgad minimilön. I stället bör företagens lönesättning och arbetsvillkor följa den gängse i respektive bransch eller vad som avtalats genom kollektivavtal om företaget är anslutet.
− En EU-minimilön kanske skulle underlätta för just de mindre och växande företagen som inte är anslutna till kollektivavtal. Det är en mycket intressant tanke anser jag, även om den naturligtvis är kontroversiell för parterna som inte vill rucka på den svenska modellen. Eftersom Sverige står inför en rad utmaningar vad gäller arbetslöshet och integration är det viktigt att verkligen fundera på dessa frågor, för att på alla möjliga sätt skapa vägar in i arbetslivet och det svenska samhället, säger Daniel Wiberg.
EU:s bankunion
Sverige står för tillfället utanför bankunionen som syftar till att gemensamt dela på ansvaret och riskerna i händelse av bankkriser. Mycket av regleringen av banker är dock mer eller mindre gemensam ändå.
− Vi måste värna de svenska bankernas konkurrenskraft. Egna regler, utöver de som andra länders banker omfattas av, är inte alltid det bästa. Det är viktigt att banksektorn inte kvävs av överreglering och systemkrav – den finansiella sektorn måste kunna ta risk för att nå ut och finansiera innovation och tillväxt i små växande företag, säger Daniel Wiberg.
EU-avgiften
Medlemsavgiften till EU baseras på bruttonationalinkomsten BNI. Sveriges BNI motsvarar ungefär tre procent av EU:s totala BNI. Sverige har betalat mellan 29-39 miljarder kronor per år i medlemsavgifter till EU de senaste sju åren. Då får vi ändå flera miljarder i rabatt. Men i och med Brexit riskerar rabatterna att försvinna och den svenska avgiften att öka. EU:s nya flerårsbudget från 2021, som styr Sveriges medlemsavgift, ska enligt plan antas nu under hösten.
− För svenska företag är EU-medlemskapet något som verkligen har lönat sig. I dag går omkring 70 procent av Sveriges export till EU:s inre marknad. Av importen är det ännu mer, cirka 79 procent vilket visar vilken nära och naturlig hemmamarknad EU har blivit. Jag tror att vi får räkna med en högre EU-avgift helt enkelt, men det är också något som vi på sikt räknar hem, säger Daniel Wiberg.
EU:s konkurrenskraft
Det pratas mycket om en kommande lågkonjunktur. Vilka frågor är viktiga att svenska politiker driver på i Bryssel för att företagare ska kunna fortsätta vara välfärdsskapare?
− Jag anser att EU:s konkurrenskraft i en globaliserad värld bör vara mer i fokus för EU, inklusive bevarad öppenhet och förespråkande för frihandel. Hur kan EU agera och jobba för att värna konkurrenskraften i ljuset av att bland annat Storbritannien och USA utlovat massiva skattesänkningar, protektionism och omfattande avregleringar på en rad områden? Det är viktiga frågor, säger Daniel Wiberg.
− Sedan har vi ju frågorna som rör säkerhet för medborgare och företag i Europas medlemsländer, inte minst i Sverige. Detta är något som hela EU måste hörsamma innan det leder till ökad extremism och sönderfall inom EU. Men kanske är det Sverige och svenska politiker som inte riktigt tagit dessa problem på allvar förens nu.