I dag presenterade närings- och innovationsminister Mikael Damberg regeringens proposition "Staten och kapitalet - struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt".

Så här kommenterar Daniel Wiberg, chefsekonom på Företagarna, förslaget:
Företagarna välkomnar förslaget
Företagarna välkomnar regeringens förslag på en ny struktur för de statliga riskkapitalsatsningarna genom Fondinvest AB. Företagarna ställer sig även bakom den grundläggande principen i föreslaget med en så kallad fond i fond lösning, vilket innebär att statliga investeringar alltid bör ske i samverkan med privata aktörer.
Företagarna har länge påpekat att det behövs förstärkt finansieringsstöd i mycket tidiga faser i form av framförallt lån men även ägarkapital. Det är bra att regeringen genom denna satsning tydligt fokuserar på finansiering av företag och projekt med stor potential för tillväxt.
Statlig insats bör inte tränga ut privat kapital
Offentlig finansiering till företag kan motiveras av förekomsten av finansieringsgap, det vill säga att företagen på egen hand inte kan få den finansiering som de behöver - via lån eller aktiekapital - till tillväxt och utveckling av verksamheten.
Finansieringsgapet kan vara en konsekvens av någon form av marknadsmisslyckande, men också att rationella marknadsaktörer bedömer den förväntade finansiella avkastningen i förhållande till risken för låg i små och outvecklade företag.
Den förväntade samhällsekonomiska avkastningen av investeringar i dessa företag kan dock bedömas överstiga den finansiella och därmed motivera en statlig insats. Det är dock viktigt att de statliga riskkapitalsatsningarna inte tränger ut privat kapital.
Ytterligare förslag som bygger på utredningens slutsats att målgruppen är bredare och därmed mer generellt kopplad till tillväxt när det gäller lånekapital vore välkommet.
Trots det unikt låga ränteläget är ränteläget för små företag högt och förhindrar en stor andel ekonomiskt lönsamma projekt från att finansieras med lånekapital, vilket påverkar sysselsättning och ekonomisk tillväxt negativt.
Viktigt att det verkligen blir användbara och tillgängliga låneinstrument för de riktigt små och växande företagen.
Företagarna skulle därför gärna se åtgärder som kan öka tillgången på lånekapital i mindre företag. Det är bra att Almi får i uppdrag att utveckla denna del av verksamheten, t.ex. genom de s.k. tillväxtlånen. Det är viktigt att det verkligen blir användbara och tillgängliga låneinstrument för de riktigt små och växande företagen.
Företagarna vill också, trots att det legat utanför utredningens uppdrag, framhålla att ägarskatter och skatteregler påverkar företagens finansieringssituation. Inte minst gäller detta reglerna kring investeraravdraget, personaloptioner samt de s.k. 3:12‐reglerna.
Fokus på individuellt aktivt ägande
Ett ökat fokus på det individuella aktiva ägandet av företag är motiverat, inte minst eftersom denna typ av ägande varit så framträdande i det svenska näringslivets historiska utveckling, den s.k. ”svenska ägarmodellen”.
Ett större allmänt deltagande i små och växande företags värdetillväxt är också en demokratisk aspekt i näringslivspolitiken. Justeringar av skattesystemet bör därför göras så att aktivt privat ägande i mindre företag inte missgynnas skattemässigt i förhållande till passivt institutionellt ägande.
Gärna garantisystem för företagsutlåning
Företagarna tycker att det är en bra satsning. Vi skulle dock gärna se mer, gärna det som utredningen skrev om ett garantisystem för företagsutlåning. De flesta mindre företag är i första hand intresserade av lån snarare än riskkapital. Detta får Almi uppdrag att jobba vidare med, det är dock lite oklart hur.
De övriga åtgärderna. t.ex. gällande demoanläggningarna, är också bra men kommer kanske inte att ha en allmän eller stor påverkan på de flesta mindre företags finansieringssituation.