Slutsatser
Coronapandemin har slagit hårt mot landets småföretag och krisen är långt ifrån över, men nu ser småföretagen ljuset i tunneln. Konjunkturläget i näringslivet har gradvis förbättrats under de senaste 12 månaderna men skiljer sig kraftigt åt mellan olika branscher. Industrisektorn går bra och får stark draghjälp från exporten och återhämtningen i omvärlden, medan konsumentnära verksamheter såsom handel, hotell och restaurang fortfarande i högre grad påverkas av de införda restriktionerna och har en påtagligt svagare konjunktur jämfört med andra branscher.
Småföretagsbarometern visade 2020, alltså redan i inledningen av pandemin, ett kraftigt fall i konjunkturen. Hela 19 av Sveriges 21 län upplevde en svagare konjunktur jämfört med motsvarande mätning 2019. Samtidigt föll företagens förväntningar kraftigt för sysselsättning, omsättning och orderingång.
Årets Småföretagsbarometer visar att fjolårets dystra framtidsförväntningar till stor del har besannats. Konjunkturindikatorn, en summering av nettotalen för sysselsättning, omsättning och orderingång, har under den senaste tolvmånadsperioden sjunkit till -15, den lägsta nivån i Småföretagsbarometerns 35-åriga historia. Konjunkturavmattningen i småföretagen är utbredd. Samtliga av landets län uppvisade en nedgång i jämfört med fjolårets rapport. Däremot ser vi att i sex av totalt 21 län, är konjunkturindikatorn i det positiva territoriet vilket tyder på tillväxt. Svagast konjunktur under de senaste tolv månaderna upplevde företagen i Gotlands län.
Småföretagens förväntningar på konjunkturutvecklingen de kommande tolv månaderna är dock mycket optimistiska, med en konjunkturindikator som stiger till 89, vilket är högre än det historiska snittet 76. I takt med ökad vaccinering och minskad smittspridning kommer olika typer av restriktioner att kunna mildras, vilket kan antas ge ytterligare skjuts till konjunkturen. Det gäller i synnerhet de inhemska tjänstenäringar som påverkats mest av pandemin och av införda restriktioner under det senaste året.
Inom såväl handel, transport, hotell och restaurang, som inom tillverkning och byggverksamhet finns det en övervikt av företag som tror att sysselsättningen kommer öka.
Oaktat småföretagens positiva sysselsättningsplaner kommer det att ta tid innan fler kan anställas. När verksamheten i småföretagen tar fart igen ökar normalt sett antalet arbetade timmar för befintlig personal först, innan företagen väljer att åter nyanställa. Det finns även en osäkerhet kring smittspridningen och restriktionerna som kan bidra till att många småföretag avvaktar med att anställa. Fallande omsättning och pressad lönsamhet under det gångna året medför också en risk att småföretagens resurser kan vara begränsade och deras sysselsättningsplaner därmed är för optimistiska.
En ytterligare faktor som kan hämma sysselsättningsutvecklingen är att vart tredje företag, trots den högre arbetslösheten, upplever svårigheter att hitta lämplig arbetskraft. Detta är till och med en högre andel jämfört med motsvarande undersökning i fjol. Bristen på arbetskraft är särskilt framträdande i tillverkningsindustrin och delar av tjänstesektorn. Andra hinder som företagen uppger och som kan begränsa återhämtningen på arbetsmarknaden är svag efterfrågan, tuff konkurrens och höga arbetskraftskostnader.
Pandemin har slagit hårt mot landets småföretag, men nu ser de ljuset i tunneln. Nu gäller det att ge Sveriges småföretag de bästa förutsättningarna för återstart. De mindre företagen och deras tillväxt kommer att vara nyckeln till Sveriges ekonomiska återhämtning efter covid-19-krisen.